Hej Netave och alla ni andra!
Visst är livet ibland grymt och orättvist...nej...inte livet....människor är det...och tydligen känner vi igen oss själva...annars hade det väl inte kommit in såååå många svar på dotterns förluster....
Vi råkar alla ut för dem.
Vi mister alla vänner...
Tänk att (jag är nybörjare med internetkontakter) man kan finna så mycket gensvar på nätet!!! Tänk om vi ALLTID kunde bemöta varandra på detta fina sätt som framkommer i alla svaren!!!
Usch. Jag tänker på mina egna barn och de förluster de redan hunnit med trots ringa ålder (För mig är 20-21 år ringa ålder!).
Fortsätt - ni alla mina nya "vänner" med ert goda arbete = jag menar leva in i andras situation, peppra upp dem och bekräfta varandra!
Härligt - trots det sorgliga!
Riktigt varma hälsningar till er alla!