Infekterat ämne som alltid kommer att vara infekterat.
Alla reagerar med taggarna för att man antingen har en svärmor, är en svärmor eller kommer att bli en svärmor.
Alla reagerar utfrån sina egan utgångspunkter vilket inte alltid för att säga nästan aldrig stämmer överenns med någon annans situation därför att det hela handlar om två unika individers förhållande.
Bra svärmödrar tar illa upp av diskussionen för att de är rädda för att inte vara så omtyckta som de själva upplever sig vara. Tänk om min svärdotter tycker så om mig.......!
Illa behandlade svärdöttrar känner sig kränkta för att de i verkligheten upplevt att svärmor visst kan vara en riktig pina. Att då få höra att man borde skärpa sig fostra sina barn bättre osv är att få en smäll på käften till.
Sanningen är väl den att det finns bra svärdöttrar och det finns dåliga.
Det finns bra svärmödrar och det fnns dåliga.
Precis som det finns bra och dåliga läkare, advokater sjukgymnaster osv.
Diskussionen förs inte framåt.
SVärmödrar känner sig ofta hotade och rädda för att mista kontakten med son och barnbarn. Problemet är att de inte accepterat sonens val av partner eller att han överhuvudtaget valt en partner.
Svärdottern känner sig ofta hotad för att svärmoder försöker komma som en kil i äktenskapet. Det gör att bilden av hur svärdottern vill låta sin barn växa upp hotas. Man vill ju att barnen skall växa upp med både mamma och pappa helst under samma tak i fridfulla hemförhållanden.
I ställer för att göra livet lätt för de man älskar mest så gör man livet till ett helvete fär båda. Både svärmor och svärdotter vill ju att både mannen och barnen skall vara lyckliga. I stället bevakar man sina revir.
Min bild av rollfördelningen är kanske lite annorlunda.
Jag anser att en svärmor gjort sin fostrargärning i och med sina barn. Hon måsta acceptera att svärdottern och sonen sjäva fostrar sina barn. Hon måste också accetera att de vuxna barnen lever sina liv. Hon måste också acceptera att hon inte äger sin son och sina barnbarn som inventarier eller saker. Gör hon det så skulle hon förstå att man inte behandlar sin svärdotter annorlunda än andra människor. Ingen annan skulle acceptera att man kommer hem till dom och kritiserar heminredning, husets innevånare kläder, figur mm. DÅ gör man det inte med svärdottern heller.
Svärdöttrar måste lära sig känna skillnaden mellan råd och kritik. Det är bra att lyssna på råd men man behöver inte följa dom, man behöver inte ens motivera varför man inte föjer dom. Helt enkelt samla tillräckligt mycket sjävlförstroende för att fatta sina egna beslut coh stå för dom utan att ställa sig i försvarsställning. Kanske är det bra för förhållandet till svärmor att också inse att man har henne att tacka för den underbare man man faktist delar livet med.
När det gäller barnen så låt svärmor ha ett eget förhållande till dom. Ljuger sävrmor eller lovar saker som inte hålls så fattar barnen en egen ståndpunkt om detta med tiden utan att man själv behöver lägga sig i.
Kanske har svärmor ett bra förhållande till barnbarnen om man själv inte är med. Mamma behöver hur som helst inte känna sig hotad av att barnen skulle föredra farmor. En mamma är alltid en mamma och kritiserar farmor mamma inför barnen så skaffar hon sig bara själv minuspoäng.
Att tvinga maken att säga upp bekantskapen är ingen vidare idé. Han skulle komma att hålla det mot dig en dag framför allt när farmor är borta.
Att låta maken och barnbarnet umgås enbart med farmor själva kan vara både bra och diskutabelt. Det beror på vad farmors mål är. Är det så att ni två bara har dålig kemi och att hon accepterar din mans val av dig som partner så är det en bra lösning en tid. Är det så att hon försöker kritisera dig inför mannen så kan hon skapa konflikter mellan dig och maken. Då är det vanskligare.
Detta har ju också två utgångspunkter. Har maken etablerat ett vuxenförhpllande till sin mamma klarar han av hennes kritik och slår bort den. Om han fortfarande är en pojke i hennes och sina egna ögon så har han tyvärr inte mycket att sätta emot.
Trots allt så anser jag att det är maken sak att sätta gränser. Han skall sätta gränser mot svärmor så att hon inte klampar in i ert liv. Han skall också sätta gränser mot dig så att du inte utkämpar krig som inte behöver föras. Den dag han säger ifrån och säger att mamma min familj älskar dig men du måste acceptera min parter och vårt val av hur vi vill fostra våra bara och låta vår familj växa upp så kommer allt att lösa sig.
Han måste kanske också tydligare visa dig sin kärlek att den är pålitlig och att svärmor inte kan påverka den. Då tror jag att du kan bättre klara av att hantera henne eftersom du då höjer din toleranströskel för att du älskar din man.
Jag tror alltså att svärmorskonflikter egentligen inte ligger mellan svärmor och svärdotter. Jag tror att det ligger i färhållandet mellan sonen och mamman. Ett ej etablerat vuxenförhållande mellan mor och son.
Själv fasar jag för den dag jag blir svärmor. Jag längtar efter svärdöttrar men är livrädd för att bli en dålig sävrmor som skapar problem för mna kära söners familjer. Vilka föresatser man har stämmer inte alltid äverenns med vad man verkligen gör har jag upptäckt.
Åh vad ska jag göra med svärmor...., Suck och grrrrrrrrr.....................
29-03-2005, 06:46
mot sitt 5 åriga barnbarn 
