Hej MB1965!
Också mitt intresse för hur fästingsjukdomarna egentligen sprids kommer från att ha känt på sjukdomarna. Har haft TBE med hjärnhinneinflammation två gånger och ett par vänner med långdragen borrelia. Även om 1 på 150 bett är smittsamma så tycker jag inte man ska låta bli att skydda sig!
Det var några år sedan jag granskade och skrev om detta, och jag hittade liksom du en massa skrivet om att rådjur ökar fästingpopulationen och att det ökade fästingsjukdomarna. Men ingen av de som skrev detta hade refenser till forskning eller egen sådan. Det är en tro. Och tro tål att granskas.
De som hänvisade till faktisk forskning, praktiska experiment och kliniska studier var de som presenterade rapporten som Socialstyrelsens sittskyddsenhet gav ut 1999, och som gjorts av läkare, biologer, veterinärer m fl. (Flera artiklar du hänvisar till visar också att sambandet rådjur - smittsamma fästingar inte är visat eller tom är osannolikt.)
Så här skrev jag om denna sammafattningsvis då. (Den som är intresserad får leta upp smittskyddsenhetens utredning själv, jag tankade ned den från nätet då.)
Fästingfaran och rådjuren Cilla Lundström, 2001
Borrelia, TBE och andra sjukdomar som sprids med fästingar ska man ta på allvar om man befinner sig i fästingtäta områden. Inre skärgården tillhör det näst värst drabbade området i Sverige.
Men kopplingen mellan antal fästingar och antal rådjur på en och samma ort har visat sig vara en myt – andra faktorer påverkar långt mer. Socialstyrelsens smittskyddsenhet gjorde 1999 en omfattande studie tillsammans med ett dussintal experter från bland annat jägareförbundet, naturvårdsverket, veterinärmeddicinska anstalten, smittvårdsstyrelsen m fl, som skriver följande:
• Rådjuret är inte huvudansvarig som fästingvärdar, långt ifrån. I Sverige har den allmänna fästingen återfunnits på 29 arter av små, medelstora och stora däggdjur (möss, sork mm) och på 56 arter fåglar. T ex på Gotland funnit att 25 % av talgoxeungarna i boet har mellan 1 och 25 fästingar på sig.
• Fästingen har fyra olika levnadsstadier. Majoriteten av fästinglarver återfinns på de små däggdjuren, främst näbbmöss (Sorex spp.), skogsmöss (Apodemus spp.) och skogssork (Clethrionomys glareolus). Insektsätare/gnagare den mest betydelsefulla reservoaren för Borrelia-bakterien.
• I Sverige finns även på flera håll områden utan eller nästan utan rådjur som har mycket rikligt med fästingar. Exempel på sådana områden är Gotland, Stora och Lilla Karlsö, liksom öarna i Stockholms skärgård. Dessa rådjursfria områden har utöver rikligt förekommande antal fästingar, också högre risk för fästingsjukdomarna.
• Rådjur och andra hjortdjur kan troligen inte alls överföra boreliabakterien till fästingar. Man har gjort omfattande studier i USA på detta, och svenska Jägareförbundet tror inte på sambandet rådjur och fästingsjukdomar.
• Att ett ökat antal fästingar och rådjur kan förekomma vissa år, liksom motsatsen, beror på att fästingar och rådjur har samma fiender och samma behov av en mild vinter. Brist på rådjur innebär inte att fästingarna saknar värddjur – ett fåtal fästingar sätter sig på skogens större djur jämfört med antalet fästingar som överlever genom möss och småfåglar.
Svenska jägareförbundet om kopplingen rådjur - fästingar:
Naturen är ibland mer komplicerad än vad man först tror och vi kanske inte kan ta för givet att det ökade problemet med fästingar har en direkt koppling till rådjuren, bara för att de två arterna ökat parallellt under några år. En undersökning i USA visade att när man i det närmaste sköt bort alla hjortar från ett område så minskar inte antalet fästingar i området. I undersökningen, som förespråkare av ökad avskjutning av rådjur ofta hänvisar till, redovisar man även att en halvering av antalet hjortar inte hade någon mätbar effekt på fästingpopulationens storlek.
Lägger vi till att man i Sverige funnit fästingar hos 29 olika däggdjursarter, 56 fågelarter och 2 olika sorters ödlor (ref. 2).och att man t ex på Gotland funnit att 25 % av talgoxeungarna har mellan 1 och 25 fästingar på sig (ref. 3) blir det svårare att peka ut rådjuret som huvudansvarig. I Sverige finns även på flera håll områden utan eller nästan utan rådjur som har mycket rikligt med fästingar. Exempel på sådana områden är Gotland, Stora och Lilla Karlsö, och flera öar i Stockholms skärgård.
Kunskapen om vad som egentligen styr hur många fästingar det blir i ett område är begränsad. I en amerikansk undersökning har man studerat sambandet mellan fästingförekomst och ett antal olika biologiska och fysiska parametrar. De faktorer man tittade på var; höjd över havet, mängd nederbörd, sommar och vinter temperatur, andel skogsbeklädd mark och täthet av hjortar. De enda faktorer som visade ett statistiskt samband med fästingtäthet var höjd över havet och mängden nederbörd. Med övriga faktorer, bl.a. tätheten av hjort kunde man inte finna något samband.
”Trots att få fakta talar för att rådjurens ökning bidragit till det ökade problemet med fästingar, upplever många människor en tydlig koppling mellan ökningen av antalet rådjur och ett ökat problem med fästingar. Troligen är detta till stor del beroende av den fokusering som media haft på rådjurens roll.”
SÅ HÄR MÖTER MAN FÄSTINGHOTET:
Genom att • vaccinera sig mot TBE, den ovanligare virusinfektionen som ett litet antal fästingar sprider och som vaccin ger skydd mot • att kolla kroppen varje kväll för att hitta och ta bort fästingar. Borrelios eller borrelia som det heter i folkmun, orsakas av en bakterie som finns i fästingens mag-tarmkanal. Upp till 30% av fästingarna bär på denna bakterie. Men den överförs endast i blodsugandets slutskede eller om fästingen kläms. Fås fästingen bort inom 24 timmar är risken minimal. • bära ljusa skor eller hela ljusa kläder så att man ser när fästingarna kryper upp • använda myggmedel på anklar och underben, som avskräcker också fästingar • inte gripas av panik. Ett av 150 fästingbett i Sverige är smittsamt, de flesta smittade blir botade och antalet som får fleråriga problem är litet. Riskgrupperna är barn under 6 år och äldre över 70 år.
(...)
--------------------
|