Vad anser ni om dödshjälp..? Alternativ

[Caprice]

Vi pratade om detta på jobbet för någon vecka sedan, och det är verkligen skilda åsikter..

Personligen tycker jag det borde vara självklart med dödshjälp..!

Det borde vara upp till var och en att bestämma.

Och detta beslut ska såklart vara noga övertänkt och beslutat då man inte är fysiskt eller psykiskt sjuk..

Att ligga med slangar och maskiner som håller en vid liv för resten av livet är inte att leva, jag vill leva, annars är det bara att gå vidare och se vad som väntar på en där...

Detta är min åsikt, vad tycker ni om Dödshjälp...?


Caprice

[Inga från Närke]

Detta är en väldigt svår fråga, beror nog lite på vilken ålder man är i tror jag också för att ta ställning.
Hade en släkting en gång som hade skelettcancer och blev sämre varje dag som gick men klar i huvudet hela tiden. Både hans fru och han bad om hjälp att göra slut på lidandet för det kunde ju inte bli bra. Han var i 75 års åldern. Men tyvärr så fick de ingen hjälp. Där tycker jag det skulle vara en hjälp när man vid sina sinnens fulla bruk begär detta.
Sedan har jag sett andra problem, visserligen på film men det kan ju tänkas bli i verkligheten. Det var i samband med att man i Sverige pratade om hjärndöd eller inte.
En gammal dam uppehöll en respirator hon är ca 80 år. In kommer en ung flicka efter en olycka och behövde respirator, men tyvärr så fanns det ingen lediga. Läkaren för den gamla damen ville stänga av hennes och sätta in den på den unga flickan för hon kunde räddas till livet om hon fick tillgång till den. Men lagen satte stopp för detta. Hur gör man då? Den unga flickan avled p.g.a. detta.
I samma film diskuterade 2 läkare om 2 patienter. Den ena bad den andra att stänga av de livsuppehållande maskinerna så han kunde ta organ till sin patient för att rädda dennes liv. Vem avgör till 100 % att detta är rätt? Det skulle ju tänkas gå till så här om det vore riktigt krasst.
Personligen är jag lite kluven men för min egen del vill jag inte bli ett kolli utan hoppas att det går fort den dagen det ska ske och att ingen maskin skall hålla mig vid liv i flera år.
Har en arbetskamrat vars son låg i respirator från 4 månaders åler till han blev 18 år innan kroppen sa ifrån. Detta var ju ett lidande för hela familjen enligt dem själva och där visste man att det inget gick att göra men ändå skulle han hållas vid liv tills kroppen inte orkade. Vad är rätt där?