Igelkottar, Var rädd om dom! Alternativ

[Boxer]

Små kottar har skräckslaget rullat ihop sig längst ner i brasorna. Där bor nämligen igelkotten.

De flesta påsk / majbrasehögar räfsas ihop flera veckor innan de ska tändas.
Det blir perfekta hem åt igelkottarna.
Det finns en eller flera igelkottar i så gott som varenda hög i Sverige! Igelkottars naturliga reaktion när de blir hotade och rädda är att rulla ihop sig till en boll med taggarna utåt. De springer därför aldrig bort från elden, utan grillas.

Detta massmord kan undvikas genom att flytta övre delen av brasorna ett par dagar innan brännandet. För djuren bor i nedre delen bland kvistar och grenar. Övre delen räcker gott för att tillfredställa vårt brasbehov. Det finns redan en lag om detta i Tyskland, kottarnas förlovade land och varför inte stifta en sådan lag i Sverige också?

Rädda ett kottigt liv, flytta din brasa!

[Diabolique]

En liten varning för att göra egna värderingar av exempelvis igelkottarnas fiender. Det krävs omfattande undersökningar och sen kanske svaren inte passar överallt.

Jag håller dock med Amaira om att kottens största naturliga fiende är grävlingen. Är det inte så att grävlingen saknas på Öland eller Gotland medans det är tvärtom med kottarna?

Människan är knappast en av kottarnas fiender, däremot människans aktiviteter. Bilar, ohja. Risbränning, javisst. Både direkt och indirekt, låt riset få ligga om det går. På plussidan kan man lägga att villaträdgårdar ofta är lämpliga lokaler för kottar. Om dom inte är för sterila.

Bekämpningsmedel? Nja, inte direkt men kanske indirekt om maten tryter.

Sen är kotten också delvis ett rovdjur, stöter den på ett fågelbo eller ett musbo så blir det festmåltid. Den äter väl i stort sett allt som går att äta.

Då måste jag bara få försvara mig lite...
Mitt påstående att människan är igelkottens största fiende är inte bara taget ur luften. Och jag anser att våra handlingar är en del av oss, även om de har oavsiktiliga konsekvenser (som överkörda igelkottar). Samma sak gäller ju rovdjuren också, de är inga fiender, men det är ju deras beteende som är en fara för andra djur. Eller hur?

Jag skrev att bekämpningsmedel var "en annan tänkbar fara"...
Och det fick jag lära mig i boken "Igelkottar" av Pat Morris (sidan 97 om någon undrar).

I samma bok står det:
"Grävlingar, illrar, till och med kattugglor försöker sig på någon enstaka igelkott, men de har inga större utsikter att kunna döda den"...
Och på samma sida (85) står det att när man hittar rester av igelkottar i spillning från rävar så är det nog snarare så att de har ätit upp påkörda igelkottar.

Pat Morris hade studerat igelkottar i 20 år när boken skrevs.
Och visst han kan ha fel.

Min igelkott är väldigt kräsen vad gäller mat, men i det vilda lever de främst på larver och skalbaggar.