Hur träffades DU OCH DIN partner? Alternativ

[AvalonC]

1. Hur träffades du och din partner?
2. Har ni varit ihop länge? Tror du att det är ni som gäller "livet ut"?
3. Och vad bråkar ni om, om det nu skulle vara så att ni bråkar???


Jag och min pojkvän träffades för 2,5 år sedan. Vi hade chattat över internet på Spray och beslutat oss för att träffas efter några 1000-lappar i telefonräkningar från båda håll.

På fotot var han ganska söt som han hade på internet, men när jag träffade honom så... mmm... ingen hit direkt...
Långt hår i hästsvans och han hade väl inte direkt den klädsmaken som jag föredrog på killar.
Men han lagade underbar mat!!! (gör han fortfarande)

På kvällen när jag kom hem till min lägenhet så ringde jag honom och berättade hur jag kände, att jag inte hade några planer på att träffa honom igen. Han blev ledsen, man kan ju inte tvingas att älska någon...
Men vi hade sagt att vi skulle gå på Harry Potter 2 på bio nästa helg, så jag var tvungen att hålla det.
Det skulle vara sista gången jag träffade honom och så skulle jag gå vidare...

Men när vi satt på biografen så tog han min hand, och han höll den så underbart skönt...
Min arm domnade för att jag satt så konstigt med armen, men var såååååå rädd att han skulle släppa om jag rörde mig...
Den natten sov jag över hos honom, och efter det har jag älskat honom.

Såpass mycket att jag faktiskt skulle kunna tänka mig att ta hans efternamn när vi gifter oss (är inte förlovade än pga pengar)
jag har alltid sagt att jag ska ha mitt efternamn när jag gifter mig...

Vi bråkar väldigt sällan, och är det bråk så beror det på städning, eller snarare INTE STÄDAT och upplockat efter en av oss,
och det är inte jag som är stökig av mig... *ler*
Men det tar 2 minuter, sedan pussas vi igen...


(i rättvisans namn måste jag tillägga att han ganska snabbt blev av med håret och är såååå mycket snyggare i kort hår, och såååå söt när han sover...*mums*)

[Inga från Närke]

Var fortfarande gift när jag träffade min sambo för 22 år sedan. Vi arbetade på samma ställe och det tände direkt. Jag hade då varit tillsammans med förra mannen i 20 år, av dessa var vi gifta i 15 när jag skilde mig, min sambo var redan skild. Vi flyttade tillsammans efter 3 år och på den vägen är det.

Vi har inga gemensamma barn men 3 underbara barnbarn. Två på min sida och 1 + 1 nytt på väg på hans sida. En hund finns också i famlijen på min sida.

Vi köpte hus för 14 år sedan och den tiden vi har varit tillsammans har varit helt underbar trots sorger och bedrövelser och lite ålderskillnad, han är lite yngre än jag.
Vi arbetar fortfarande på samma ställe, vi delar på det mesta hemmavid och pysslar om vårt hus, trädgården och varandra. Vi har inte direkt några hobbys det räcker inte tiden till för man behöver vila lite ibland också.
Vi tittar mycket på TV, äter lite gott till helgen med ett glas vin, åker hälsar på släkten ibland. Det räcker för oss.