Jag är rädd för att vår Pat Austin lämnar in, ställer skorna, blåser ut ljuset, kastar in handduken, tackar för kaffet.........äh, ni fattar galoppen, va?
Inköpt i höstas, ca 30 cm hög, blommande.......sedan kom vintern och matte och husse hade inte läst på ordentligt och Pat frös. Rejält.
Våren kom och solen gjorde sitt bästa för att blåsa liv i den lilla. Hon tvekade - det gör som bekant ont när knoppar brista - men hon tog mod till sig och ett djupt andetag. Några blad såg dagens ljus. Hon såg ut att frodas i ny jord och näring.......för att sedan tappa gnistan. Bladen förtvinar.......
Jag kan inte rosor och skulle vara evigt tacksam om någon kunde hjälpa oss. Ikväll fick hon komma upp i kruka och ny jord och ställas på ett soligare ställe.....
Är hoppet ute?
S O S, roshjälp önskas!
04-05-2005, 20:57
