Det blir bara "Värre"!, Ord till Kerstin och er andra Alternativ

[Malin Turinna]

Såhär skrev Kerstin (ni vet!) i en tråd här: "ja man blir härdad men intresset blir värre o värre istället -snart sitter du där med 200 olika frösådder i februari o 50 ute på kylning därtill"

Det är väl märkligt, att det bli "värre" för varje år det där med odling?! Frågan är vad det är som härdas mest vid frösådd, växterna eller odlaren? Jag känner mig i det närmaste som en besatt. Snart kan jag inte prata eller tänka på något annat än mina odlingar. Loggar in på odla.nu som om det vore en porrsida: lite skuldmedveten och helt beroende! Har inte tid att jobba knappt! Men visst är det härligt, för man vet att det aldrig behöver ta slut, förrän man själv gör det, och man blir aldrig fullärd. Växterna överger en aldrig och de svarar omedelbart med tacksamhet på varje omsorg man ägnar dem.

Lyckliga oss som älskar att odla!

Malin

[Anki V]

Mina krukväxter och min ”pyttelilla” plantering har resulterat i att min ”särbo” skaffat sig en tjock fleesmorgonrock och ett par fårskinnstofflor.

Lite grälsjukt hävdar han att jag är mer mån om mina växter än honom och att han blir förkyld av ”kalla fötter”. Jag hävdar med en dåres envishet att förkyld blir man av virus och att ett svalare inomhusklimat är bra för hans slemhinnorna. Mest upprörd blir han när han hittar plantor i kylskåpet. Det är tur att han trots allt är en ”särbo” annars vet man aldrig hur det kunnat gå.