Hej Solis!
Visst är det konstigt att samtidigt som man känner att livet står stilla och allt aldrig mer blir som förr så går det ändå vidare. jag menar, gräset växer, blommorna slår ut, fåglarna kvittrar som alltid, våren kommer med stormsteg som om den inte brydde sig ett dugg... kanske är det just i det och här...som man kan finna styrkan att gå vidare i sorgen och känna...att fast allt är meningslöst för en tid så gå livet vidare..och våren...och känslorna...och glädjen..ja, faktiskt! Glädjen över alltings förgänglighet, liv och död, finns där bland sorgen.
Varma hälsningar Ylva
--------------------
Har en gård i Dalarna som heter Vargheden (har facebooksida och hemsida med samma namn!) Islandshästar, höns, perennträdgård, köksträdgård, växthus, hantverk. Ett mysigt och personligt B & B!
|