Inte konstigt att det inte har fungerat. Sårförslutningsmedel är en restprodukt från en föråldrad och felaktig uppfattning om träds biologi och vård. Tron bottnar i tanken om att träd fungerar som oss människor och att vi kan smörja på artificiella salvor för att få snittytorna att läka bättre.
Så är inte fallet och sårförslutningsmedel ska överhuvud taget inte användas. De gör ingen skillnad och förvärrar ofta skadorna genom att stänga in fukt och därmed skapa grogrund för rötsvampar.
Det har gjorts jämförande undersökningar i Tyskland mellan gamla tidens trädkirurgi (grov utsskärning och rensning av snittytor med sårförslutningsmedel) och modern trädvård med respekt för grenkragar och utan sårförslutningsmedel. Resultaten är mycket tydliga. Rötskadorna är betydligt värre i träd behandlade med borttagning av grenkrage och behandling med sårförslutningsmedel.
Som Kurt säger är det ingen bra idé att kapa grova grenar på en björk och 15 cm i diameter är för grovt. Tycker man att platsen är för lite för trädet (inte tvärt om) ska man plantera ett träd som blir mindre. Himalayabjörk är ett bra alternativ (Betula utilis var. jaquemontii), zon 1-3, slutstorlek ca 6-8 meter högt och ca 4 meter brett. Att plantera ett träd var slutstorlek är för stor för platsen den ska stå på är slöseri med estetiska, ekonomiska och ekologiska resurser.
Om man nödvändigtvis tänker beskära trädet ska detta endast utföras på mindre skott och grenar, under sommaren, och man ska alltid behålla respekten för trädets naturliga utseende och sätt att växa.
--------------------
|