CITAT (Hannele @ 21-04-2005, 20:40)
På min födelsedag fick jag av grannen 200-åriga pingstliljelökar,
hon visste exakt att makens fostermor hade planterat dessa
i Fotskäl 1875 som 6-årig flicka (maken levde 93 år).
Eftersom uppgifterna är helt säkra, var
Botaniska väldigt intresserade.
Nu ska dessa växa där, med grannens namn ska stå på skylten!
Hon är jätteglad, att maken sblommor inte försvinner, hon har planterat dessa på hans grav också.
Hon ska sälja huset, och förmodligen försvinner allt och ingen vet, vilken skatt som finns där.
Alltså vilken häftig upplevelse!!!
Jag får rys av välbehag på armarna när jag läser sånt. men jag får rys av helt annat slag när jag läser om trädgårdsmarodörer som bara ska skövla och inte bryr sig alls om vad som kan finnas. Det tycker jag faktiskt är brist på respekt
Grannarna till min syster har köt ett hus som har ägts av en dam som verkligen hade en underbar trädgård. Mycket vackert naturlig med inplanterade växter. Man såg inte riktigt var gränserna gick. Otroligt skickligt. Nu har huset köpts av en hästfamilj som håller på och gräver här och där. trädgården ser rent ut sagt fördjävligt ut!! Det som skett går inte att reparera.