CITAT (amaira @ 09-06-2005, 06:18)
Att bete sig annorlunda på ett vis som uppfattas som stötande för de flesta i omgivningen, och fortsätta med det trots en mängd av mer eller mindre varsamma och hårdhänta "knuffar" in mot fållan igen - det är ju en helt annan sak.
Jag hade tänkt skriva i den här tråden mycket tidigare men signalerna går åt alla håll och kanter här
tråden handlar
inte om Solis, ändå drar du in henne lite här och var som exempel på vad som är eller inte är.
Man blir helt konfys, sen vänder det och börjar dra sig mot handikapphållet.
Kroppsligt eller mentalt, ställer man sig frågande till då. Ärligt talat så har jag bara skummat igenom dom flesta av inläggen här och tycker väl att jag kanske kunde få klämma in med nåt.
Att bete sig annorlunda och att
vara annorlunda är två helt skilda saker. Att vara annorlunda kan jag acceptera och ha förståelse för, men att vara annorlunda har oftast med personen själv att göra. Man kan faktiskt lägga band på sig själv och sitt beteende, men föds man med ett eller flera handikapp så kan man inte påverka situationen. När det sen sitter en vuxen människa och ska föreställa
"normal" som skriver än det ena än det andra inlägget för att tala om sin stora kärlek för oss alla, och om hur mycket kärlek hon har i sin kropp. Barn med Down syndrom,
dom har mycket kärlek i sina kroppar, och den är äkta.
Jag har själv en grabb som är multihandikappad, så det är inte det att jag hoppar på allt som är annorlunda, bara det som är annorlunda som individen själv kan påverka. Jag anses som en taskig, mobbande, nervärderande person, det är egentligen jädra underligt.
Ingen i min umgängeskrets skulle ens komma i närheten av dom orden som en beskrivning av mig. Jag är en person med ett enormt tålamod, men när vuxna (normala) människor ska bete sig som barn och dessutom blir påhejade av en växande skara i sin personliga fanclub, då tryter tålamodet rejält. Om jag väljer att sitta och bara kolla på småprat en kväll, så dröjer det inte länge förrän Solis är där och läger en efterlysning på mig, varför det?
Jo, för att hon älskar att provocera och hon gör det rätt så raffinerat, kvinnan är inte dum i huvet, det har ingen sagt heller. Men jag är en person som inte gillar att provoceras, men blir hyffsat förbannad när folk inte står för det dom säger, och vänder kappan efter vinden. Det finns snart inga trådar på småprat som inte berör, eller har startats av Solis. Döp om skiten till
"Solis fanclubhörna" eller tidigare förslag, det är en passande titel.
Och du
Hannele jag kan om jag bara vill
Hur reagerar NI på "annorlundaskap"?
08-06-2005, 10:27
" blir ett ofta använt uttryck (i tusen olika varianter av uttryck)
