|
Helt klart Åsa, det är jobbigt att uppfostra barn, FÖR jobbigt för många. Idag ska man göra allting på en gång, göra karriär, sköta hem och barn och förverkliga sig själv. Många har inställningen att ingenting ska ändras när de får barn. Då får man tänka om tycker jag! En bok som jag nyss läst som berör detta ämne är "Det infantila samhället" av Carl Hamilton. Den tyckte jag var bra. Kan rekommenderas! Den handlar ungefär om att dagens vuxna beter sig alltmer som barn och barnen hetsas att växa upp alltför tidigt och förväntas kunna ta ansvar för sånt som de rimligen inte klarar av. De inbigs i vuxenvärlden allt tidigare och nästan ingenting undanhålls dem, de får veta allt om världen direkt. Det är enligt Hamilton en tillbakagång till hur det var på medeltiden.
Jag har en dotter som är av en ovanligt envis och trotsig sort, hon har uppmärksammats både på Barnmottagningen och på dagis för detta och vi har haft psykologkontakt så jag vet hur jobbigt det är med barnuppfostran, men det skulle aldrig falla mig in att göra henne illa. Jag VET, utan att ha provat det ens, att det skulle aldrig hjälpa ett dugg. Hon blir förtvivlad bara av att jag blir arg på henne och det enda som hjälper för att komma nån vart med henne är att hålla sig helt lugn och orubbligt visa att så här är det. Hon började säga förlåt väldigt tidigt utan att vi sagt åt henne att man ska göra det eftersom hon tog efter oss.
Helt klart är det så att barn gör som vi gör. Slåss vi så slåss de.
|