Jag skulle vilja påstå att man inte gör det, hittar tillbaka, man hittar till något annat......
Hon som alltid funnits där är oåterkalleligt borta. Man är moderslös. KAN NÅGON STANNA VÄRLDEN OCH TIDEN, MIN MAMMA FINNS INTE MER! Men tiden och världen fortsätter snurra och man fattar inte hur det är möjligt. Är ett människoliv inte värt mer för resten av världen? Hon var faktiskt min mamma, en av de mest betydelsefulla människor jag känner......
Med tiden fylls tomheten i bröstet av smärta och sorg. Alla har sitt sätt att ta farväl, släppa taget och låta minnena ta plats. En dag är man glad att tiden rullar på och att världen inte stod stilla - den där gången när chocken höll en i ett förlamat grepp. Med tidens gång blir man också starkare. Med tiden lär man sig att acceptera det obegripliga. Med tiden blir det inte lättare att bära förlusten men man har funnit tröst i att man aldrig var så ensam som man kände sig. Älska och njut av de människor som står dig nära och finns idag - och låt dem veta det!
KRAM!
--------------------
CITAT * Gardening - Nature's Prozac *
|