Fick ett mail från Lars som egentligen var menat att hamna här:
CITAT
Det verkar inte som det går att skriva svar i forumet, eller så hittar jag inte länken... Jag vill gärna ympa en storbladig poppel (kommer inte ihåg vad den heter på latin...) Jag har tagit rotskott och satt i kruka - hur tjock ska den vara för att det ska gå att ympa, och när ska jag ta ympris. Sen är jag sugen på att så valnötter och ympa in valnötter (för att vara säker på sortäktheten) Och om man lär sig att ympa så är det säkert mycket mer man vill ympa!
Har en annan ympfråga som jag kanske borde ställa i forumet, men det gick ju som sagt inte. När man ympar ihop t.ex lindar i en tät allé, hur funkar det? Växer dom inte mot varann då, eller?
Hälsningar Lars
----------------
Hej Lars,
Intressanta frågor! Jag har själv inte ympat på annat än rönn och fruktträd, men principerna borde vara desamma.
Ympris hämtar man alltid när träden är avmognade och i som djupast vila, under den period de fortfarande är fulla av vätskor. För de flesta träd påbörjas vilan när de tappat bladen. I början av den mörkaste perioden på året är träden i vila men ännu inte uttorkade. Brukar vara i mitten av december där jag bor, zon 3. Man kan också plocka lite tidigare, men knopparna måste vara ordentligt avmognade. Man kan också plocka senare, men ju längre in i vintern man kommer desto torrare är trädet och ymparna får svårt att klara lagringstiden.
När du börjar ympa på ett underlag har med din tekniska skicklighet att göra mer än med trädets anatomi. Det är svårt att ympa på ett årsskott, man behöver ofta ett underlag som är ca 5mm eller så för att det ska fungera.
Ympriset ska vara ettårigt, dvs ha vuxit och avmognat under det år du tar det. Det innebär att riset i stort sett alltid är ganska smalt.
Jag har inte sett en ihopympad lindallé och känner inte till någon heller, men att träd växer in i varandra eller att de växer tätt är oftast inget problem för träden. Det är en myt att träd skulle må bättre av att ha mycket utrymme för sig själva.
Träd i klunga eller skog konkurrerar visserligen om näring och ljus och de kan skava mot varandra - men de ger också varandra näringstillförsel från nedfallande blad, markskugga som minskar uttorkning och bladskugga mot alltför stark avdustning från bladen/barren - liksom vindskydd. Träd i dunge eller skog får också ett jämnare klimat än solitärer, som gör att de inte riskerar köldskador i samma utsträckning.
Det här är egentligen ganska självklart om man betänker hur man gör när man planterar ett enstaka träd i en trädgård. För att det ska klara sig måste man gräva rätt stort, tillföra ny jord, stötta, vattna och skydda - ofta i flera år. Det krävs mycket mindre jobb per träd för att få en hel dunge träd att klara sig.
Att träd växer bättre när de står tillsammans syns också tydligt när man kommer till ett område som haft tätt växta uppvuxna träd där de flesta tagits ned men några få sparats. Inte sällan dör de ensamma man lämnat kvar. På kalhyggen sparar man enstaka träd medvetet - innan de dör fröar de av sig och på så sätt kan man gratis få upp nya plantor.
Att enstaka tallar och träd dör när de tidigare levde bra i en tät skog beror på att markerna har blivit torra av det dramatiskt ökade ljusinsläppet och av avsaknaden av nedfallande, skuggande blad/barr, att temperaturväxlingarna sker mycket snabbare och att vindfång och vindtorkan blivit för stor.
Detta var inte precis svar på din fråga, men en parallell. Jag stöter alltför ofta på naturtomtsägare som glesat ur kraftigt för att de träd de sparat ska klara sig bättre. Ofta har de försämrat rejält för de träd de ville behålla.
Cilla
ps. sätter in din fråga och mitt svar i forumet för att jag tror detta kan vara intressant för andra att läsa också. Hoppas att du får forumet att fungera för dig - det är säkert fler än jag som vill följa dina poppel/valnötsexperiment! Skriv mer igen - i mail eller i odla.nu och berätta! ds.
Ympa valnöt på poppel, när man samlar ympris
17-11-2002, 15:53
