Ilska gör mig handlingsförlamad., Hur tränar man bort det? Alternativ

[Bettson]

Jag är vanligtvis ganska snäll och timid men........ när jag blir riktigt arg så låser det hela min person. Jag måste få utlopp för ilskan på något sätt annars förstör det min dag totalt.

Naturligtvisl vill jag pysa ilskan på rätt person men det låter sig inte alltid göras.

Då finns risken att man pyser ilskan över fel person och då mår jag ännu sämre.

Naturligtvis borde jag på vuxet sätt lägga folks idiotiska beteende åt sidan och inte låta det påverka mig. Men det funkar tyvärr inget vidare om folk kränkt min person på något sätt. Då kommer barndomens känslor tillbaka som ett brev på posten gjorde förr i alla fall. Man känner vanmakt och en massa andra negativa saker.

Vuxenpersonen inom mig talar om att det är en fullkomligt idiotiskt reaktion för den som mår sämst av den är jag.

Barnet inom mig känner vanmakt, meningslöshet, håglöshet och en otroligt destruktiv ilska. Jag kan inte bli av med denna ilska eftersom jag vill lägga den på rätt ställe och klarar inte av att ignorera den.

Hur blir man av med den????

Finns det något bra sätt?

En bannad Bettson

[Hannele]

Det kanske inte hjälper, men jag har valt att låta bli att bli ilsken på personer, som jag inte är beroende av, vilka jag inte kan påverka, osv. Jag struntar i att hetsa upp mej på alla dåliga bilister, jag stressar inte vid rödljus (kan ändå inte påverka), jag struntar i dumma politiker i TV-rutan (klart jag kan skriva till dem och rösta på annat sätt nästa gång).

Jag lägger min energi på det som påverkar mitt liv och som jag kan påverka direkt. Jag väljer, vilka jag umgås med; människor som bara gör mej ledsen, träffar jag inte (kanske lättare sagt än gjort?). På jobbet, om det är viktigt, pratar jag med de berörda, ellerr med närmaste chefen. Vissa förändringar får man räkna med och försöka lära sej leva med.
Man kan ju inte alltid välja alla man umgås med.
Men är man inte beroende, kanske kan man strunta i dem?

Jag sparar inte min ilska, utan försöker säga till direkt.
Sedan kan man alltid fundera, om det är något att bli arg över?
Hur viktigt är det? I så fall kan man strunta i det.

Lyckliga männsikor har kort minne - och är lite närsynta.