Jag tänker på rubriken jag, alla stora olyckor händer juh så fort, man sitter juh aldrig efteråt och säger att olyckan kom sakta. Det man nästan aldrig tänker på är att det skulle kunna va´en själv det händer nästa gång, hemska tanke. Du har tur du Felix matte/Agneta, som har din syster och svåger i livet idag, fastän det är synd om dom som mist alla sina tillhörigheter. Man samlar juh på sig en del med åren och vissa saker kanske inte har så stort försäljningsvärde, men dessto större affektionsvärde, dom får sätta sitt värde på varann just nu i den svåra stunden. Sköt om syster och svåger, man vet aldrig hur länge man har sina nära i livet.
|