Samvetsfråga, Delar hus - delat trädgårdsansvar? Alternativ

[Latmask]

Vi flyttade till huset för ett par år sen. Båda grymt ointresserade av trädgård. Jag vill inte att trädgården ska se ut som en skamfläck och har i år börjat ta reda på lite mer och visa lite större intresse, men vi har en STOR trädgård som är mycket för en person att sköta då vi även har hus, hem och barn att ta hand om.

Min sambo vägrar hjälpa till med trädgården om jag inte ber honom alldeles specifikt "snälla, kan du rensa lite i jordgubbslandet, jag kan inte pga **" Då suckar han och stönar och gör det under protester.

Hans åsikt är att eftersom han inte är intresserad så ska jag ta hand om hela trädgården själv eftersom det är "min grej". "Min grej" blir det för att jag inte vill att trädgården ska se ut som en skamfläck och lite lätt har börjat tycka att vissa saker är intressanta, lite kul att planera etc. Samtidigt är det tungt at ta hand om 2500 kvadrat trädgård själv när man samtidigt är mammaledig och extrajobbar två dagar i veckan.

Vi hjälps ju åt med saker som handlar om hus/städning/reparationer etc. Men det tycker han är nödvändigt och trädgården är strunt som lika gärna kan vara.

Detta är ingen större konflikt hos oss även om jag kan tycka att hans tänkande är lite orättvist, jag tänker att eftersom vi båda bor här och båda tycker att det till viss del är tråkigt (han njuter också av vackra blommor dock) så ska vi hjälpas åt. Inte kanske dela exakt lika, men båda gör så mycket som de hinner.

Jag undrar därför lite om vad ni tänker, är det ok att lämpa hela ansvaret på den andra för att man själv inte är ett dugg intresserad, eller ska båda hjälpas åt att få det som de vill ha det på ett plan som man kan tänkas orka med att sköta?

Jag vill till exempel väldigt gärna ha en damm, men jag vet att jag inte själv skulle klara av att bygga och sköta den helt på egen hand och han kan tänka sig att köpa en damm så länge som jag tar hand om allt annat - så det blir ingen damm. Han tycker dock att det skulle vara fint och mysigt med en damm men kan inte tänka sig att hjälpa till med den - då är han hellre utan.

Hur resonerar ni?

[Latmask]

Tack Allis för hjälpen! Det ska egentligen ligga fler bilder där, men det blev nåt knas och sen fick jag aldrig tummarna ur mer.

Jag tror det har hänt framsteg med maken i trädgården!!

Han såg min stora orange dahlia som kommer upp och tyckte den var jättevacker. Den vackraste blomman som vi har. Så jag frågade om han skulle vilja ha fler såna (det är rätt glest i rabatten och måste fyllas ut). Han sa ja. Så jag sa att det är helt ok, om han orkar ta hand om dem själv, jag har nog med änglatrumpeten och klematisen som ska fixas till vintern och vill inte ta på mig fler blommor att gräva upp och fixa med. Men orkar han hålla på så får han gärna plantera så många dahlior han vill.

Och han sa att han kanske kan tänka sig att göra det!!

Även om han aldrig någonsin gör det så fick jag en strimma av hopp för framtiden, att han kanske kan bli intresserad och vilja hjälpa till nån gång! Roligt va!!!?

Angående bärbuskarna så vill jag helst ha dem kvar. Vi använder oss rätt mycket av bär och frukter från vår egen trädgård hela året. Sambon är bakmästaren hos oss och vill alltid baka bärpajer när det kommer gäster, hemlagad äppelmos är roligare än köpt. Så det går bra.

Dessutom skulle svärmors hjärta krossas om vi grävde upp dem, det är hon som kommit dragande med massa buskar (trots kännedom om vårt ointresse av trädgård) och trädgårdsböcker för att jag ska få ordning på trädgården som naturligtvis är "kvinnogöra". Trädgård är bara roligt och inte jobbigt alls någonsin, att våran jämförelsegrund då är en kolonilott som hon tyckte blev för tung att ta hand om jämfört med vår jätteträdgård spelar liksom ingen roll...

Jag är redan tillräckligt osams med dem för att spä vatten på deras kvarn ytterligare.

Tack för era tips och råd och åsikter alla, jag värderar alla högt och tar åt mig av dem alla, alldeles särskilt dem som inte håller med mig. Hur skulle jag annars kunna vidga mina vyer?