Ännu en dag på jobbet, Så det kan gå Alternativ

[Bettson]

Maken jobbar på ett stort lantbruk som ligger strax intill ett samhälle.
Villaområden och åkrar i skön blandning.

Fast idag var det kanske inte så skönt. Maken är en sådan person som inte jäklas med folk och verkligen försöker att inte ställa till det. Ändå ställde han till det just idag utan att kunna göra så mycket åt det.

Han sitter och tröskar. En skitig och dammig sysselsättning. Det ligger några villor strax intill åkern. Han åker förbi och öppnar vändtegen(kör runt vilket man normalt sett inte gör annat än i åkerkanten) för att sedan ha utrymme att vända träskan varje varv.

Efter första varvet (han måste göra tre) så upptäcker han att tanten i villan kommer ut och ser arg ut. Så börjar hon sopa hela garageuppfarten och till och med dammar soptunnan. Hon retade sig på att tröskan hade dammat ner. SÅ farligt var det inte men jag kunde förstått henne om det hängt tvätt ute. Maken bara suckade och visste att han var tvungen att komma tillbaka tre varv till. Dessutom tegköra, visserligen lite längre in men det har varit lite vind idag så det är inte så lätt att veta var dammkornen faller.
Tanten kom ut i stort sett varje varv och hötte med knytnäven.

Så kör han ifrån tanten och kör längs med den lite större bilvägen. Känner sig lite lättad över att ingen i alla fall är arg över dammet han inte kan göra något åt. Då kommer det en nedcabbat mercedes åkande sex meter från tröskan på vägen.

Ja ni kan tänka er resten..Bonddj***l osv. Han skrattarnär han berättar4 men jag vet att han är lite beklämd.

[Bettson]

Man får alla möjliga synminnen från två hål i häcken

Halaj!

Öhh...hur menar du?
Är det någon oskyldig förbipasserande människa som har blivit stångad i baken av en skärrad kossa?
I så fall borde det väl bli totalt tre hål i häcken?

//T

Det lär en fullkomligt makalös historia som egentligen är för lång att berättas som den borde berättas. Men den år så.....rolig efteråt..

Ett trettiotal kalvar som skulle vänjas bort från mammorna hade stallats in i ladugården. De hade blivit så oroliga att de sprängde dörren i lösdriften och rymde på natten. Naturligtvis sprang de i paniken in i det närbelägna villasamhället.

Där var ett antal hjälpsamma villaägare och barn med cyklar som försökte hjälpa till att driva hem djuren. Resultatet blev fullkomligt panikslagna djur som sprang för fullt bara de såg en människa. Vi försökte tala om för den hjälpsamma befolkningen att man behövde viss erfarenhet för att mota kor annars blev det fel. Snälla låt oss göra jobbet ifred.

Under den hysteriska villaägarajakten så hade några villaägare jagat två kalvar så ordentligt att de fick panik och sprang in i grannens trädgård. Full fart genom en ölandtokshäck. Därav namnet två hål i häcken.

Den stackars villaägaren stod och kliade sig i huvudet och tittade på kalvarna som försvann i fjärran. Jag åkte precis förbi i bilen. Nästa gäng jag kom tillbaka stod han med häcksaxen och beskar häcken till botten.

Nu togs kontakt med länsveterinären där vi bad om tillstånd för att ta ut veterinär och skjuta bedövningspil och söva djuren. Sex timmars jakt och vi fick dom inte ur villaområdet. LÄnsveterinären sa nej, sådant tillstånd skulle var skriftligt och tog fjorton dagar.

Nu var paniken fullkomlig. Djuren var så panikslagna att de inte höll ihop i grupp längre. Vi beslöt att bästa sättet var att fånga en och en. Binda ihop benen och köra hem dom på bilflaket. Trettio stycket . Bautajobb.

Nu gick vi och bad villaägarna om hjälp. Att de skulle låta djuren vara ifred totalt och framförallt se till att barnen inte jagade dom. Så skulle vi ta två timmars paus så vi fick äta, de flesta av oss hade inte hunnit med frukost en gång. Och så fick djuren en chans att lugna ner sig.

Vi bad en villaägare på varje gata meddela sina grannar att lugnet skulle råda till klockan två när vi kom tillbaka. Och då ville vi jobba själva. Vi bad dom också ställa in sina bilar i garage och på uppfarterna.

Klocka två var vi tillbaka. Jag körde bilen. Flaket var fulllastat med karlar.
Nu följde en biljakt som inte ligger långt efter biljakterna i deckarna i LA. Full fart gata upp och gata ner.

Så snart vi kört ifatt ett djur så hoppade karlarna från flaket och la ikull kalvskrällena. Gjorde snygga paket och så kördes de hem. Nu var lagårdsdörren säkrad med järnstänger för säkerhets skull.

Folk stod på sina tomter , verandor osv där de kände sig säkra och vred sig av skratt. Klockan åtta dvs sex timmar och mycket hårt arbete senare så var alla kalvar utom två hemma i lagårn. Dessa två kalvar var försvunna för de fanns i alla fall inte i villaområdet.

Vi åkte hem och duschade. Klockan halv tio ringer telefonen och vi får meddelande om att en av de två kalvarna låg i ån utanför reningsverket. Helt chockad och oförmögen att ta sig upp. Iväg igen. Det var bara att bada, ut med rep och dra in kalvstackaren. Till saken hörde att det just den kvällen var fel på reningsverket och det hade varit ett rejält utsläpp som inte luktade speciellt gott. Massor av bacillusker. Det var efter det badet maken fick sin första njurbäckeninflammation.

Den andra kalven hittade vi tre veckor senare iskogen.

Dagen efter detta äventyr så satte i upp en stor skylt i villasamhället.

Budskapet var, förlåt oss snälla ni för den skada djuren åsamkat er. De som fått saker förstörda får naturligtvis ersättning. Ni andra kan som kompensation för intrånget ta för er av den brunna kogödsel vi lägger på allmänningen. Det lades ett stort gödsellass där och vi sa att de flesta tycker nog att det luktar illa så försvinner det inte så får vi väl köra hem det igen. Men nej då, vi la dit tre lass till.

Vi trodde också det skulle bli stora ersättningsanspråk. Det blev bara ett. En farbror som beklagade sig över att han fått ett klövmärke i gräsmattan.
Fortfarande benämns händelsen som rodeon och många tackar än idag femton år senare för underhållningen. Jag blev i trakten känd som bildåre, hon kör som hon har stulet både bil och bensin.

Så visst finns det toleranta villaägare/stadsbor också. Tilläggas kan väl att detta var inte samma villaområde som tanten som dammade soptunnan bodde. Hon hade nog dragit företaget inför rätta.

Nu har det varit några rodeos till på andra ställen, orsaken den gången var att fritidsfiskarna saboterat elstänglet när de skulle till ån och fiska.

Nu minskar nötkreaturantalet och tur är det, för min fysik skulle nog inte orka med sådana här äventyr idag.