Gröngödslingsväxter finns av alla möjliga olika slag. Jag beskriver några på min hemsida, under länken gödsla med blommor. Några är kvävefixerande, dvs ger mer än de tar, andra gör syregångar med sina vissnande rötter långt ned och mellan trädens fina rötter, och alla ger tillbaka liv när de slås ned.
Blodklöver - Kraftigt rotsystem, bra kvävesamlare. Fodervicker - Snabb tillväxt, bra kvävesamlare, svagt rotsystem. Gul sötväppling - Kraftig pålrot, bra kvävesamlare
Honungsört - Bra marktäckning, snabb etablering, kraftig pålrot. Lupin, gul, blå - Kraftigt rotsystem, bra kvävesamlare, lätt jord Lupin, vit - Kraftigt rotsystem, bra kvävesamlare, tung jord Perserklöver - Bra kvävesamlare, stort vattenbehov. Rajgräs - Snabb tillväxt, bryts snabbt ner. Senap - Bra marktäckning, bör inte odlas före kål. Spenat - Mycket bladmassa. Strandlusern - Bra marktäckning, snabb etablering. Subklöver - Kraftigt rotsystem, bra marktäckning, kvävesamlare. Ärtväxter – suveräna kvävesamlare
Av dessa skulle jag tro att lusern är den som har bäst förmåga att konkurrera med ogräs som kirs m fl. Eller lupin om man kan tänka sig att ha perenn gröngödsling.
Jag har sått alla möjliga slags gröngödslingsväxter under träd och märker hur mycket luckrare och levande jorden är där de vuxit, jämfört med bar mark eller gräsmattejord. Däremot har jag inte gjort experiment i så stor skala att jag kan säga att jag kan se skillnaden på att plantera mängder av endast honungsfacelia, ärtväxter, bovete eller en blandning av dessa.
Tycker man inte grömgödslingsväxterna är fina är det bättre att plantera något ettårigt än att ha jorden bar. Och snart slagt lika bra är att lägga ett lager löv på hösten, halm eller kompost och kogödsel på våren.
Om persikoträdets blad blev ljusa pga barken kan jag inte säga, men själv skulle jag provat att byta barken mot något annat frodigt grömväxande. Samt ett rejält lager kogödsel i vår, kanske toppat med lite hönsgödsel om trädet inte hade god tillväxt. Samt vatten förstås.
--------------------
|