Måns mobbades till döds, Mobbningen finns dokumenterad Alternativ

[Skatmor]

13årige Måns mobbades till döds

LERUM. Måns, 13, drömde om att bli musiker.
Men drömmen gick aldrig i uppfyllelse. Han tog sitt liv efter sex år av ständig mobbning.
- Om vi ska se någon mening med att Måns är död måste vi se till att sådant här inte upprepas igen, säger pappa Claes Jenninger.
Mobbningen av Måns Jenninger finns dokumenterad på ett kusligt sätt av de två skolorna där han gick, Almekärrsskolan och Torpskolan i Lerum
utanför Göteborg. Nästan 100 sidor fulltecknade med beskrivningar hur den verbala och fysiska misshandeln gick till.
- Detta fick vi inte ta del av förrän Måns var död, säger
Claes Jenninger.
Måns Jenninger blev 13 år gammal.  
"Tänkte sekretessbelägga"
- De hade tänkt att sekretessbelägga hela saken så vi var tvungna att anmäla skolorna till skolverket.
I går fick Lerums kommun svidande kritik av skolverket för att de inte tagit Måns lidande på allvar.
- Skolverket säger ju att det inte var något fel på Måns utan det var skolan som gjorde fel. Han har fått lite upprättelse, säger Claes.
Redan i andra klass började mobbningen. En av de kamrater han tvingades gå till skolan med lämnade honom inte i fred.
- En dag kom Måns hem och berättade att kompisen hade beskrivit 18 olika sätta att avrätta honom på, berättar Claes.
Bara de första åren berättade han hemma om sitt helvete.
- Men de sista året såg han att inte ens vi föräldrar kom någon vart med skolan. Sen sa han inget, säger Claes.
- Han ville skydda oss hela tiden.
Både han och hustrun Anne-Marie Axelsdotter Jenninger går sjukskrivna sedan den 25 april i år, dagen då Måns inte orkade mer.
Hittar ingen tröst
Som så många andra föräldrar till barn som har begått självmord känner de en enorm skuld. De bor med sonen Kasper i ett vackert gammalt hus i Lerum.
Det ångrar de i dag.
- Vi skulle ha flyttat för Måns skull. Vi sökte andra skolor men han fick ingen plats.
Ännu har familjen inte hittat någon tröst i tillvaron. Det hjälper lite grann att prata om vad som har hänt. Och även att läsa hur andra föräldrar mist ett barn på samma sätt.
- Men tomheten och saknaden blir ju bara värre. Han är död varje morgon när jag vaknar, säger Claes Jenninger.
Något som är svårt för Claes och Anne-Marie att förlika sig med är att skolan inte accepterade Måns.
- De tyckte inte om honom. Det var Måns som skulle ändra sig.

Vid läsningen om denna tragiska händelse när ett barn tar sitt liv på grund av mobbning under flera år så kan man bli rasande och djupt upprörd när det framgår att skolledningarna tydligen suttit med händerna i kors och låtit mobbningen fortgå år efter år utan att lyfta ett finger för att hjälpa den mobbade 13-åringen. Eftersom mobbningen finns dokumenterad på de två skolorna så borde det väl dyka upp i medvetandet hos skolledningarna att de borde och hade skyldighet att åtgärda och stävja mobbningen.
Eller är det så bedrövligt och djävulskt att den som blir mobbad i dagens skola får skylla sig själv ??


Expressen

[Annkina]

Tror mycket handlar om föräldrarna till de barn som mobbar. Det är deras ansvar att uppfostra sina barn, inte skolorna.

Visst har lärarna ett ansvar när barnen är i skolan det är inte det jag menar.
Men i dagens samhäller har inte föräldrarna tid och intresse för sina barn och det visar sig nog mycket i skolan.

Vill poängtera att jag inte menar att ALLA föräldrar inte har tid för sina barn men det är många.

Har en bror som blev mobbad under hela sin skolgång och det har påverkat hela hans liv. Idag är han lärare! *stolt*

Detta är min uppfattning och jag vill inte att någon ska ta illa upp!

Håller med dig. Jobbar inom skolan och reagerar varje gång något sånt här kommer upp.
Självklart är det fruktansvärt tragiskt det som hände med Måns. Allt som dokumenterats mm från skolorna, men ingen som gör något. Fast vet VI att skolan inte gjort något. De har tystnadsplikt, får inte prata, det får bara föräldrarna och att de är hatiska mot skolan är naturligt. De har förlorat sin son.

Största ansvaret ligger på mobbarnas föräldrar, inte på skolan. Dagens samhälle väntar sig att skolan ska ta hand om allt, när togs föräldrarnas ansvar bort?

Nu ska jag inte försvara hans skolor för de vet jag ingenting om. Kan bara se till de skolor jag arbetat på. Där hade det inte bara gått förbi. Men vad kan man som personal göra mer än att prata, prata och åter prata? Det finns utarbetade mobbingplaner som är bra, mobbingteam som har gått utbildningar för att veta hur de ska handla, men om det ändå inte hjälper. Vad gör man?

Sedan är det som om mobbing bara finns inom skolan. Mobbing finns i hela samhället. Skola, fritid och inom våra arbetsplatser. Det är inget fenomen som bara finns i skolan.

Avslutar med att säga att det är FRUKTANSVÄRT att en 13 åring ska må så dåligt att den enda utvägen är att ta sitt liv.