|
Med baslivsmedel menar jag sådant som man behöver för att överleva utan alltför stor nöd. Sånt vi kan behöva "om kriget kommer" eller om vi pga sjukdomar eller annat måste stoppa import. Tveksamt om socker kan anses vara baslivsmedel i dagsläget.
Mat är inte en vara "vilken som helst" och jag tycker nog den bör undantas från frihandelssnacket i dagsläget. Att vi (EU) använder frihandel för att skeppa mjölk, socker, etc, till fattiga länder och slå ut deras egen produktion är ju skamligt.
Jordbruksprodukter, som potatis, säd, mjölk, är i dagsläget alltför billiga och prispressade. Jag skulle önska att det orimligt dyra boendet (ofta ockerpriser) kunde bli billigare, och att hushållen sen betalade mer för maten, både den inhemska och utländska. Bananer för 7.90/kg liksom, hur många barnarbetare har fått andas förbjudna bekämpningsmedel för att få fram bananer till sådant pris?
Men, jag känner att jag spårar ur lite.
Jag tror att vi, om vi vill ha "ett öppet landskap" (vilket alla kanske inte vill) antingen måste vara beredda att betala mer för svenskproducerade grödor och djur som betar utomhus och inte äter genförändrat importerat kraftfoder. Eller så måste vi vara beredda att ta till tuffare politiska lösningar. Ålägga markägaren att hålla marken öppen, vill denne inte hålla marken öppen, tvinga en offentlig försäljning av den till någon som vill. Realistiskt? Tja.
Tillägg : vilka grödor kan svenska bönder satsa på istället förresten,om de inte vill vara konservativa? Sverige är väl exv rätt lämpat för boskapsskötsel, potatisodling, mm, men kan ändå inte konkurrera prismässigt med många andra länder.
--------------------
zon2.5
|