CITAT (mulle @ 27-10-2005, 10:18)
Jag tröttnade på allting för ett par år sedan.
För mig är julen i första hand FRID och RO, sensualism i dofter och ljus, äta och dricka gott, ligga och läsa och unna sina älskade och sig själv den där lilla extra uppmärksamheten.
I stället blev det varje år ett evinnerligt kuskande och körande och idiotiskt mycket klappar och måsten och laga julmat till småtimmarna så att man blir helt slut.
För ett par år sedan sade min man och jag stopp till allting. Vi flyr numera och är på tumanhand någonstans i lugn och ro. I fjol var det Paris, i år blir det Istanbul.
Mina styvbarn, nu tonåringar, tycker det är helt OK att fira med sin mamma och hennes nya familj.
Den äldre generationen och övrig släkt har så småningom börjat acceptera vårt val.
Klappar ger vi numera bara till barnen och vi har tagit ner det till en annan nivå än förr då det skulle vara massor av hårda, paket.
Nu ger vi en klapp, men den ska vara personlig och full av kärlek. Dessutom delar jag ut sommarens skörd i form av saft, sylt, inläggningar eller torkade produkter tillsammans med en julkram.
Julljus och prydnader kan man ha ändå och julmaten kan man äta före själva aftonen.
För första gången på länge njuter jag fullt av julen igen!
Mulle
Precis mitt i prick. Kunde inte ha beskrivit det bättre.
Först pyntar man och gör allt så fint och det enda man vill
är att få njuta av det. Men, nähe, då ska det
kuskas runt till hans eler min släkt, helst allihop.
Medans man inte får njuta ett dugg av sitt eget.
Vi har också satt stopp för detta elände. Vi gör som vi
har lust till från år till år. Men först och främst njuter
vi av vårt eget julmys.
De andra har helt enkelt fått acceptera fakta.
/Evgeni
F.d. ev. geni som numer dessutom...........är rökfri☺ /Gillan,zon 3-4
De enda som aldrig misslyckas är de som aldrig försöker!