Kära Boxer, kära Gammelnalle, många, många tankar och kramar till er!
Min mamma dog alldeles oväntat för drygt fem år sedan. De första månaderna efteråt var jag en zombie, fattade absolut ingenting. Vi höll på renovera och hade inte min man gett mig en praktisk uppgift varje morgon så hade jag nog aldrig stigit upp ur sängen. Sen först, efter chocken, kom sorgen. Idag är sorgens smärta kanske borta men saknaden är lika stor idag som då.
Märkligt är detta livet.
Mulle
|