CITAT (Felix matte @ 04-11-2005, 23:17)
Nämen nu förstår jag ingenting
Vad har hundrädda att göra med utklädda halloweenspöken som kommer och ringer på i ens hem och skrämmer vettet ur småbarn?????
Emelie är liten... 32 månader ung och ska absolut inte behöva bli skrämd ur vettet i sitt eget hem

Med saken att göra har väl det faktum att vi blir rädda för allt möjligt här i världen från sniglar till atombomber. Somliga saker lär man sig sedan är "faktiskt" livsfarligt och annat blir man tvungen att förhålla sig mer eller mindre neutral/skräckslagen/neurotisk inför.
Vi läser in olika saker, alltefter upplevelsenivå, helt enkelt. Själv läste jag mest in "Vad gör en 2 år och 8 månaders gammalt barn uppe kl. 21 på kvällen?"
Nu kanske detta inte är rätt ställe att penetrera detta med "skräck och skrämmande" och definitivt inte efter mina rader ovan *tänker att de inte faller i god jord*........men jag lägger iaf ut med;
Har inte människan " i alla tider" just velat bli skrämda?
Har inte graden av tillåten skräck stått i proportion till hur trygg man känner sig - d.v.s. ju tryggare man är ju mer kan man ösa på?
Svara om ni vill och vågar - buuuuuu ;-)