Under hela helgen har jag tänkt på detta att :Varje människa är ett skåp;har sett förresten en bok som heter så.
Tänk så olika dessa "skåp" är:en del är gråa,gamla,fula men ack så rika på innehåll
Så finns det "skåp" som är hur vackra som helst utanpå men tomheten ekar inuti på dess hyllor och man kan ana att det finns skit i springorna och bakom färgen
Andra "skåp" är lustiga man vet varken ut eller in: de är restaurerade med alla moderna färger och beslag men men det "gamla skåpet" har sin egen doft ändå och doften kommer ifrån djupet av "skåpets inre" ifrån tiden lååångt tillbaka så "skåpets" ägare vågar inte öppna dörrarna för den gamla doften kan jo smita ut
Så finns det stadiga "skåp" och dessa "skåp" som man verkligen kan lita på att de är vad de ser ut som och att allt som man ge till "skåpet" så vet man att det hålls därinne på de rena vackra hyllorna
Och innehållet sen kan jag fantisera hur mycket som helst om dessa "människo-skåp"....
Mitt eget "skåp" är mycket spännande;hela tiden hittar jag nya hyllor och gömda lådor och MYCKET skit har jag varit tvungen att kasta bort och så har jag kommit underfund med att min kära "skåp" skulle jag inte vilja byta med någon enda människa på denna jord
Och den gyllene nyckeln till mitt eget "skåp" hittade jag faktiskt först i år under den gångna sommaren