Den här då (från dagens DN) :
"Kyrkan mot försoning med homosexuella" Min instinktiva tolkning var, "Jaha, nu har de intervjuat nån sån där gammel stofil igen, av den onödigt inskränkta sorten". "Mot försoning", typiskt.
Men det är såklart klassikern att "mot" och "för" så ofta kan missförstås. (Jämför med "Schampoo MOT fett hår, inte Schampoo FÖR fett hår")
Artikeln handlar alltså om att kyrkan bör be om ursäkt, inte att kyrkan motsätter sig en försoning med homosexuella.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1...ousRenderType=6Jag insåg givetvis snabbt att jag nog tolkat rubriken på frontsidan fel. Rubriken i artikeln är mer korrekt.
För övrigt är det riktigt lamt och lågt att klaga på någon annans språk, och oftast sker det när ens egna argument tryter. Visst kan man uppröras över språkligt ointresse och allmän kulturförflackning, men så länge man förstår vad som menas så har ju kommunikationen fungerat. Och om man inte förstår, då kanske man bör läsa igen.
När det är sagt så vill jag erkänna att jag ofta skrattar åt vansinniga felskrivningar på exempelvis blocket.se, det ser helt enkelt inte seriöst ut när en bilförsäljare stavar fel till bilens modellnamn etc. Hur mycket annat är då inte fel i annonsen? Detta är alltså grova slarvfel jag syftar på.
Och tidningar bör korrekturläsa bättre. Rättstavningsprogram i all ära, men ibland blir det ju fel ändå. Ofta kan man se att orden visserligen är rättstavade, men att de har använt FEL ORD. Kommer inte på något bra exempel nu, men ungefär "I stort sätt" och "I stort sett".