Biomull, ...eller rötslam om du vill Alternativ

[Frasse]

Jag är intresserad av att höra lite om era erfarenheter av rötslam eller biomull (d v s rötslam blandat med t ex sand och torv). Vad har ni använt det till och med vilka resultat?

[Kalle Mandelstam]

Tungmetallhalterna varierar nog en del mellan kommunerna, beroende på vilken industri som är ansluten till avloppet. Vad beträffar odling av ätliga växter, så är det olämpligt snarare med tanke på den teoretiska smittorisken (det finns ju bakterier kvar i icke-hygieniserat slam).

Vad jag var ute efter var snarare om ni har några tips ang hur mycket man bör lägga på (i %-uell fördelning med jord), ev ogräsbekymmer, samt om ni har köpt/fått rent slam eller blivit erbjudna någon form av blandning.

I rötslam är halterna av bl.a. kadmium (en av de giftigaste tungmetallerna, ger bl.a. njurskador) ofta kraftigt förhöjda om man jämför med annan jord och handelsgödsel, dessutom är dess gödselverkan ganska dålig jämfört med annan gödsel. (För övrigt så har det vist sig att även tång har förhöjda kadmiumhalter och trots att detta har påvisats för KRAV så tillåter de fortfarande sina leverantörer att gödsla med tång.)

Här är en del källor jag snabbt skrapade ihop på nätet, finns mycket mer att läsa, t.ex. från SLU.

Rötslam, som också sprids på åkern, innehåller ofta höga tungmetallhalter, däribland även kadmium. Det förekommer dock naturligt höga kadmiumhalter på mark som härrör från berggrund innehållande alunskiffer, kalksten eller sandsten. (Lunds universitet -http://www.lub.lu.se/cgi-bin/show_diss.pl/sci_389.html)

Lantmännen Sveriges fosforgödselmedel (vägt totalt genomsnitt för P, PK, NP och NPK) innehöll under 1997/98 i genomsnitt 18 mg kadmium per kilo fosfor. Rötslammet från Lundåkra reningsverk i Landskrona innehöll i genomsnitt 50 mg kadmium per kg fosfor under 1997. Det är via rötslam som åkermarken tillförs mest kadmium. (Högni Hansson, miljöchef & Ewa Björnberg, miljöinspektör - http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/ka...kronainfo.html)

Slammets värde som gödselmedel är överskattat. Endast 8 % av grö-dornas fosforbehov kan täckas via slam. Enligt Erasmus Ottarbong, forskare på SLU, krävs det 13 gånger mer slamfosfor än mineralgödsel-fosfor för att nå samma skörderesultat d v s slamfosforn är svårtill-gänglig för växterna. Slammets värdet som kväveresurs är försumbart. Deponering av slam på åkrarna innebär en upplagring av kadmium. (Högni Hansson, miljöchef & Ewa Björnberg, miljöinspektör - http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/ka...kronainfo.html)

Dessutom har jag hört om fall där man köpt jord som är gjord på rötslam som inte har varit färdigkomposterad med resultat att det stunkit avlopp under ett par säsonger. Min slutsats är att det kan löna sig att köpa annan, bättre, jord.


Kalle