Det var skönt att höra, Solis

.
Du blir liksom "lite mänskligare" då, eller kanske jag ska skriva "trovärdigare"...
Det är nog svårt att leva ett helt liv "i harmoni", vi funkar inte så. Känslor kommer och går, bubblar upp till ytan, och försvinner ner i djupen igen.
I mina ögon är det som det ska vara.
En människa som hela tiden bara "är en sol" - tror jag inte riktigt på, inte på
det viset.
Hur man handskas med sina känslor är en annan sak, och något man behöver lära sig. Det faller sig inte "naturligt".
Utan känslor, inget liv. Det är känslor som styr ALLT vårt handlande! Stort som smått. Av känslor finns det ett rikt kartotek som lever sitt eget liv inom oss. En del är påträngade och "aggresiva" i sin framtoning, andra är mer subtila och obemärkta, men de finns där, hela tiden. De är grunden för våra liv, grunden för allt vårt handlande, kännande och tyckande.
I och med att det är känslorna som får oss att handla, innehåller de också energi, av olika styrkegrad. En del känslor innehåller mycket starka drivkrafter ( = mycket energi).
Vi behöver inte automatiskt "lyda" känslans drivkraft - men vi behöver få ut energin på något vis. Kasta en kasse returglas som Zarah skriver, gillar jag

Tack Zarah! Det kommer jag garanterat att använda mig av när det behövs!!!
Instämmer för överigt helt med Zarah.