En tröstekram från mig med... Jag har haft "turen" med mina katter att jag sluppit avliva dom själv, gammelkatten blev påkörd utanför huset när han var 17 år. Jag var inte hemma så min äldsta dotter fick ta honom till veterinären med hjälp av mormor, stackars dom. Min första skogskatt blev påkörd när han var två år och avlivad med hagelgevär efter förfrågan hos polisen. Jag fick reda på det nån dag efter och kunde gå och hämta honom.
Bus som försvann nu, kan jag inte hämta hem, om det var han som blev påkörd fick jag veta det försent,han finns inte kvar, ingen katt att begrava, nästan värre...Han blev troligen bara ett och ett halvt år... Friska unga djur borde inte dö. Men att kämpa för ett sjukt djur måste vara tufft, och att sen ta beslutet även om det är för kattens bästa.....
Det sägs att djuren räknar sitt liv i kvalitet, inte i tid.... Men det hjälper ju inte oss sörjande människor..... Det som tröstar mig nu i fallet med Bus, är att jag tror han försökte förmedla till mig att han fortfarande finns, även om han dog. När jag var ute och letade på kvällen "såg" och "hörde" jag i en katt som kom springande förbi och och ville tala om att han var glad att se oss, men där fanns ingen katt.... Och när jag skickade Reiki till honom kändes det som något som "växte" i händerna på mig, och till slut kändes det som att jag höll händerna om en kattkropp, väldigt mysko..... har aldrig upplevt det förr.....
|