CITAT (Hannele @ 30-11-2005, 09:18)
Mina barnbarn ska ha en chip redan från födseln, så man kan hemma se på kartan, var de befinner sej.
Hihi, det där gillar jag
Jag och min kompis/granne/barndomväninna brukar prata om att
våra barn nog kommer att sätta såna på
oss när vi blir äldre, för vi är obotliga "rymmare" båda två.
Dessutom verkar vi ha svårt för att "förstå" att vi blir äldre, och inte kan samma saker med samma bravur och elegans, som när vi var unga.
Med resultat att det är lätt att försätta sig i situationer där det inte är lika lätt att ta sig ur/bort från.
Vi skojar om, hur våra barn drar upp oss ur något stort dike och förmanar "Du
får inte vara ute och springa i markerna när det är mörkt!"
"Nädå, inte igen..." svarar vi skamset, men snart är vi ute igen, och sedan får vi ringa på mobilen till sonen igen:
"Hjälp ... jag ligger i det här diket igen ... jag kommer inte upp ..."
Vi har konstaterat att mobilerna kommer att var en välsingelse för oss

och så småningom även de här chipsen.
Medan vi fantiserar om de här scenariorna, skrattar vi så vi vrider oss

.
Men, det är väl bara ett sätt att "vänja sig"/bearbeta det faktum att vi faktiskt blir äldre, och en dag till och med gamla.
Ska det ändå hända, kan man ju lika gärna ha roligt under tiden
Men, tråden handlade ju inte om gamla och chips, det är bara mina fingar som rymmer på tangenterna nu igen
Om mobiltelefonernas vara eller icke vara i samband med barn, tycker jag ...
... "ingenting"
De har kommit för att stanna, så är det ju "bara".
Lägre strålningsrisk och billigare -
det kämpar jag gärna för.