CITAT (Zarah P @ 01-12-2005, 08:47)
Tage Danielson sa det nog bäst, ändå:
"You, man
be human!"
Eller Stig Dagerman
Världen kan du inte göra om
stilla din häftiga själ
blott en sak kan du göra
en annan människa väl
Men redan det är så mycket
att själva stjärnorna ler
En svältande människa mindre
betyder en broder mer."...och så kom "könsrollerna" in medetsamma, för vem bryr sig om att få "en syster" av att mätta "en svältande människa"?
Men det hade inte "rimmat" så bra genom att skriva "broder och syster", eller " ett syskon" ... eller?
Mamamaggan:
CITAT
Jovisst är könsrollerna ett fördärv.
Det tycker jag inte alls!
"Könen"
är olika, och vi har olika förutsättningar för olika saker, och "roller" det ingår också i våra dagliga liv.
Släta ut "könsrollerna" helt och hållet - HU så tråkigt! För att inte säga omöjligt.
Däremot är flertalet av "våra könsroller" socialt betingade, i en social struktur som förändras snabbare än den gjort under människans hela historia.
Egentligen, är inte människor idag ganska "rotlösa" vad gäller könsrollerna? Gäller både kvinnor
och män!
Var finner vi förebilder?
Jag är född på 50-talet, och mina föräldrars (och andra vuxnas) könsroller funkar helt enkelt inte för mig. Och i samhället flukturerar (idéer och riktiningar går upp och ner) könsrollernas "utseende" häftigt bara genom ett par års tid.
En stor del av dagens unga påverkas av media - och vartåt det barkar vet väl de flesta.
Men
könsrollerna i sig är inget fördärv, bara för att vi lever i en tid då de "gått vilse".
Svårigheten med "idealism" är att få den att fungera ihop med det som verkligen
är, djupt inne i människan.
Vi är ju så mycket
mer, än "bara" det som vi har medvetande om, och kan styra över.