Jag saknar en rejäl diskussion här på forat just nu. Inte de otrevliga som lett till att en del slutat eller blivit avstängda, nej inte de.

Jag själv har just nu avsaknad på ämnen, men väntade mig lite diskussion på ämnet Åke Green, men alla är så sams.

För ibland så får man energi av vad andra skriver.
Kom igen nu, Reserv var är du?

Och ni alla andra diskussionsbenägna
förstås

Jag tror kanske att han har lite annat att tänka på ett tag.


Men vara lugn bara.. En vacker dag startar jag en tråd om F! eller nåt!

Ja, jag tror nog Reserv har tankarna på helt andra saker just nu och det ska han ju verkligen få ha..

Jag kan kasta paj på någon eller något istället.. Välj ett ämne!

Jag vill ha paj! Kasta hitåt, så gapar jag!

*siktar och kastar*

Skink och ostpaj med mycket broccoli och vispgrädde i... *dreglar*

Jag är också gärna med!! Gärna en med blåbär..




Fast allvarligt, jag och Zarah har JÄTTEsvårt för att vara osams.. Vi får nog vara i var sin tråd!

Åh! Här vankas både för- och efterrätt!!

Jag känner hurusom jag blir kulturell och gärna vill citera...
*ställer sig i en påse (eller om det var en pose?)*

"På tallrik ätes efterrätt, men om man tänker efter rätt
man tallrik även kallar
den skog som talrik är på tallar!"

*bugar och bockar*

å.. vankas det paj jag vill ha med hallon och blåbär

Jag skulle nog skrivit kasta skit istället för paj... Nu blev jag ju hungrig istället..

Men Andreas då! Man ska inte kasta skit - det är ohygieniskt!
...fast det torde väl vara etter värre att behålla den, kan man tycka...

Kan vi inte dra igång något om F!?

Jag har fördomar mot F! p g a alla avhopp och turer hit och dit. Är det en skock höns eller?

Tja, fast det är ju ändå väldigt många medlemmar här som sparar på skit.. koskit o hästskit då i och för sig men jag kanske kastade sånt?

Som vad? Jag är nyfiken!

Tror du inte att de blir ledsna, då, om du kastar deras surt förvärvade gödsel?

En skock höns vet jag inte.. Det är väl synd att dra alla medlemmar i F! över en och samma kam.

F! gör nog feminister mer än otjänst än en tjänst faktiskt i kampen om lika rättigheter mellan könen. Jag kan ju inte påstå att jag blivit mer positivt inställd till alla fjantar som kallar sig för feminister sen F! började härja.

Givetvis tycker jag att det ska vara t.ex. samma lön för samma arbete och att både mamman och pappan ska ha rätt till lika lång föräldraledighet men inte kallar jag mig feminist för det. Jag är starkt emot våldtäkter också och tycker att såna svin som begår våldtäkter borde först få världens största analplugg uppkörd där bak och sen bli kastrerade och kastade till grisarna som kan kalasa på dem.. inte kallar jag mig feminist för det och jag blir irriterad på F! som hävdar att alla män som inte är feminister är våldtäktsmän.. ick

Jo, kanske men jag bestämde mig precis för att kasta all skit i min framtida kompost som komma skall i vår så att jag också kan få lite fin mylla med gödsel i..

Eftersom jag var med redan 1968 så tycker jag att F! , i alla fall för min del , är överspelat.

Har inte följt deras nuvarande , obefintliga?, politik. Men när avhoppen var aktuella då förundrades jag över en del av styrelsemedlemmarna och deras uttalanden. Vilka är egentligen F! till för?

Jag är inte feminist. Jag är humanist.
Enligt min ringa mening borde ALLA människor få samma rättigheter och samma möjligheter men också samma krav ställda på sig.
Sen får de vara gula, blå, män, kvinnor, neutrum, homo, hetero, bi, geting... Det struntar jag i - så länge de gör sitt bästa för att vara snälla mot varann.

Jag kastar ogärna vår goda paj med rödbetor & blåmögelost vi fick idag.

Jovisst Andreas, jag tycker också att de gör feminismen en otjänst! Med en skock höns menar jag att det inte verkar vara någon ordning utan alla kacklar på utan någon substans i kacklet.

Håller med Zarah P också !

Så var vi visst sams igen !

Jag tycker PRECIS så och därför är jag feminist.

Men att vara feminist för mig handlar också om att se maktstrukturer i samhället som förenklar för män och ser till att vi kvinnor får kämpa extra mycket för att nå samma positioner.

Nä, inte riktigt..

Jag vet.
Men det är därför jag envist kallar mig humanist - för förtrycket går "both ways". Det är inte bara kvinnor som inte får det de förtjänar, längre, och all form av diskriminering är givetvis förkastlig - problemet är bara att vi kämpat så hårt och så länge för att få ett demokratiskt, rättvist samhälle, att det går ut över alla som gör så gott de kan. Ibland känns det som om de enda som har det riktigt bra i Sverige, är de som inte bryr sig om att ta hand om sig själva - utan litar på systemet.
Det är ju inte en fråga om könsroller, utan om sociala bilder och en enorm politisk feghet. Det är dags att sätta gränser - åt alla håll.
Tror jag.

Visst är det så cic. I bland kan man bli vansinnig . När mina pojkar var små sökte jag ett jobb och blev kallad på intervju. Den avbröts av mig när jag upptäckte att de inte fattat ett p*ss! Man skulle resa kanske 4 - 5 dagar/månad och då undrade de vem som skulle ta hand om MINA barn. Svaret blev att de har en pappa också men då kom invändningen:" Hur vet du att han ställer upp och är barnvakt då?" Då skällde jag ut dem efter noter och frågade varför de hade tagit dit mig på intervju. I mina papper kunde man klart och tydligt se att jag klarat av 3 terminer på universitet trots att jag hade barn. En av terminerna bodde jag borta i veckorna t o m. Vem trodde de hade tagit hand om MINA barn under den tiden?

Zarah P vad menar du med att inte ta hand om sig själv utan att lita på systemet?

Jag tycker också precis så men inte faan skulle jag kalla mig feminist för det. Numera så klingar ju ordet feminist väldigt illa tycker jag.. I början av 2000-talet var det ju väldigt inne att vara feminist och var och varannan manlig politiker (ofta från vänsterblocket) skulle kalla sig feminist.. Hyckleri säger jag!

Att saker och ting ska vara jämställda på ALLA plan är väl för fasicken inte feminism? Det är väl humanism om något då, precis som Zarah säger.

Du får ursäkta mig Cic men jag får en illamåendekänsla så fort någon kallar sig feminist. Osökt tänker jag då på dårarna i toppen av F! som tycker att kvinnor som gillar män är förrädare och att män borde försvinna från Guds gröna jord. Allt som oftast så vill ju inte de förändra situationen så det blir jämställt utan istället byta plats i makthierakin på män och kvinnor så att det är männen som ska lida som kvinnor tyvärr gör idag när det gäller bland annat lönesättning.

Att vi har drivit vårt rättvisa, jämställda samhälle så långt att alla har rätt till samma saker - oavsett om de jobbat för dem eller ej.
Svårt att förklara - särskilt när jag är trött (som nu).
Kort sagt kan man väl säga att jag är vänster - men att vänsterpolitiken samtidigt kan vara fullkomligt livsfarlig, när den mer eller mindre tar ifrån människor deras eget ansvar för sitt liv.


Det blev inte riktigt rätt - men något ditåt, kanske.
Jag ska snart sova på saken och återkomma med ett klokare svar.

Håller helt och fullt med dig Andreas.

Dock med en liten passus. Vi kvinnor är i regel alldeles för försynta när det gäller löner. En del KAN inte påverka sin lön så mycket men om vi kan så måste vi ta i. Har själv haft dålig lön, fast jag hade bättre utbildning och minst lika avancerade arbetsuppgifter som mina manliga kollegor. Kom aldirg någon vart eftersom jag gått med på så dålig ingångslön. Men på de efterföljande anställningarna högg jag i med löneanspråk och fick igenom dem. Vi måste tro på oss själva och vår förmåga!

Men att rösta på F! tror inte jag löser några problem, snarare tvärtom.

Fast där går våra meningar isär. Jag har svårt att se hur det går "both ways".. Visst det är inte bara kvinnor som diskrimineras. Svarta, bögar, muslimer och alla andra som på något sätt aviker från den "vita hetronormen" är liiite mindre värda..

När du skriver att de enda som har det bra, är dom som inte bryr sig och förlitar sig på systemet.. Hur menar du då..?

Och så tror jag, tvärt emot vad du tror, att så otroligt mycker sitter i könsroller. Och jag tycker att det förtycker både män och kvinnor.

Håller med föregående talare, ibland verkar det som om feminister vill ha det omvända bara för att män riktigt ska lida och se vilken skada de gjort oss kvinnor! Det tycker jag är helt förkastligt. *räcker upp en hand* jag är också humanist! Vill man ha bättre förutsättningar kan man inte låta de som EVENTUELLT gjort något fel lida. Undrar ibland hur det skulle vara att vara man och få alla dessa anklagelser.

Jovisst är könsrollerna ett fördärv. Här hemma är det jag som är den praktiska och vet hur man ska fixa både det ena och det andra. Mina man var pappaledig i början på 80-talet och det var inte populärt.Han är bra på mycket men kankse inte det som förväntas av honom och det kan ibland hända att det fälls förklenande kommentarer. Vad som sägs om mig sk-ter jag i men har förstått att folk inte törs säga något så jag hör efterom jag kan svara för mig.

I bland blir jag riktigt rädd för mig själv när jag kommer på vilka fördomar jag har. Funderade ett tag på hur vi fostrat våra söner eftersom de tycker om att laga mat , duka fint osv. Men tänkte att va f-n, de är som de är och så måste de få vara.

Feminister är si, feminister vill detta... Jag är EVIGT trött på att bli ihop buntad!!

Prövar några andra generaliseringar..

Bögar knullar hela tiden.
Flator är manhaftiga.
Mulimer är terrorister.
Judar är snåla.
Nergrer har stor penisar.
Pensionärer är gnälliga.

Jag sätter punkt så länge. Ska sova nu. MEN, go vänner, vi hörs i morgon..

Lika trött är jag på att bli kollektivt kallad våldtäktsman bara för att jag är man och inte bär Vita bandet på mig eller att man blir ansedd som idiot bara för att man inte kallar sig feminist.

Dina generaliseringar kanske mer återspeglar dina egna fördomar om dessa grupper för själv så har jag då inte dessa fördomar, eller?

Feminister är ett jävla pack... låt mig få tycka det så får du fortsätta tycka vad du vill om såna som inte är feminister!

cic och Andreas , ni satte nog fingret på det verkliga problemet.

Våra fördomar. Även om vi inte har de fördomar som cic räknar upp så har vi likväl fördomar. Jag började den här diskussionen med att lufta mina fördomar om F! och om de tar sig rätten att kalla sig feminister så vill inte jag kalla mig det utan humanist.

Det är klart att alla har fördomar om en eller annan sak. Den som säger något annat ljuger säkert! (fördom)

Tage Danielson sa det nog bäst, ändå:

"You, man
be human!"

Eller Stig Dagerman

Världen kan du inte göra om
stilla din häftiga själ
blott en sak kan du göra
en annan människa väl

Men redan det är så mycket
att själva stjärnorna ler
En svältande människa mindre
betyder en broder mer."

...och så kom "könsrollerna" in medetsamma, för vem bryr sig om att få "en syster" av att mätta "en svältande människa"?

Men det hade inte "rimmat" så bra genom att skriva "broder och syster", eller " ett syskon" ... eller?



Mamamaggan:

Det tycker jag inte alls!
"Könen" är olika, och vi har olika förutsättningar för olika saker, och "roller" det ingår också i våra dagliga liv.
Släta ut "könsrollerna" helt och hållet - HU så tråkigt! För att inte säga omöjligt.

Däremot är flertalet av "våra könsroller" socialt betingade, i en social struktur som förändras snabbare än den gjort under människans hela historia.


Egentligen, är inte människor idag ganska "rotlösa" vad gäller könsrollerna? Gäller både kvinnor och män!

Var finner vi förebilder?
Jag är född på 50-talet, och mina föräldrars (och andra vuxnas) könsroller funkar helt enkelt inte för mig. Och i samhället flukturerar (idéer och riktiningar går upp och ner) könsrollernas "utseende" häftigt bara genom ett par års tid.
En stor del av dagens unga påverkas av media - och vartåt det barkar vet väl de flesta.

Men könsrollerna i sig är inget fördärv, bara för att vi lever i en tid då de "gått vilse".

Svårigheten med "idealism" är att få den att fungera ihop med det som verkligen är, djupt inne i människan.
Vi är ju så mycket mer, än "bara" det som vi har medvetande om, och kan styra över.

Jag har funderat på det där, med "broder" och "syster".
En bekant till mig är vegan, superfeminist, tokvänster och fullkomligt förvirrad. Hon uttalar sig om saker hon inte känner till, och hon är tvärsäker (och helt omöjlig att diskutera med) gällande alltför många saker där hon har faktamässigt fel.
Tyvärr färgar det ibland min åsikt om veganer/anarkafeminister/kommunister - det ska jag erkänna. Jag har liksom inte mycket till övers för extremister, oavsett vilket håll de är extrema - de verkar ändå tycka samma sak, fast med olika paroll.

Nåväl. Hon pratar jämt och ständigt om hur kvinnor blir diskriminerade - och så slänger hon sig med termerna "syster" och "systerskap", hela tiden.
Sist jag kollade var hon & jag inte släkt - och inte heller tycker jag att hon har rätt att förtrycka män, för att kvinnor, historiskt sett, blivit förtryckta. Därför reser jag ragg när hon kallar mig "syster". Och systerskap? Vore det inte bättre med "syskonskap"? Är det inte jämlställdhet hon vill åstadkomma? Varför i så fall separera män & kvinnor på ett så tydligt sätt?

Ibland blir jag bara så hemskt trött på de personer som, i feminismens namn, vill göra kvinnan till någon form av härskarkön. Som om deras hett eftertraktade "jämställdhet" bara innebär att "VI ska ha samma som DE - fast bättre!"
Det går ju inte ihop!

Nu ska jag avrunda med min egen, personliga åsikt. Jämlikhet är inte möjlig. Män är män, kvinnor är kvinnor. Rent fysiskt, såväl som psykiskt finns det skillnader - och det är jag glad för! Jämställdhet, däremot, välkomnar jag med öppen famn. För visst ska vi ha samma förmåner för samma arbete - så länge det nu ÄR samma...!

Feminismen är en enormt stor grupp med många olika inrikningar och tolkningar. Jag tror att det är svårt att hitta två feminister som tolkar feminismen likadant.

Självklart får du tycka vad du vill om feminister, men tänk på att det är alltid "rötäggen" som hörs och syns mest i mediadebatten.

Feminister är väl inget pack..........utan alla vackra feminina varelser skulle vi lätt dö ut, annat är det med extrem feministerna, dom däremot är ett jävla pack. Fast det va´säkert det du mena Andreas.

Absolut, ifibi!


Sedan ... Ja som äver Zarah skriver om "extremyttringar"...


Oavsett hur dessa människor lever ut sina inre liv, oavsett var de lägger sitt engagemang, så är det inte "ämnet i sig" som är Boven i Dramat!!!

Extremveganer, rasister, superfeminister, religionsfanatiker, arbetsnarkomaner, alkoholister - det är inte "det de spårat ur på" som är "fel"! Det är deras "urspårning" som är fel.

Genom att fokusera på exempelvis "äta kött eller inte", "könsrollernas vara eller ickevara" eller "religioners krigshets" osv. så förvillas vi alla att angripa fel mål.

Och - förstås - så missar vi det egentliga problemet, som ofta sitter inuti den människan som "villar bort" begreppen, och slipper hamna i fokus, (men därmed inte heller kan lösa sina problem)!

Strids-arenan hamnar på fel plats så att säga.


En gång lyssnade jag på Jarl Kulle tror jag det var, på radion. Intressant. Han pratade om sitt liv och sina livserfarenheter.
Men så kom han till "religion" (eller om det var pengar) och påstod att religionen var orsak till allt ont i världen. (*snabb-sammanfattning*)

Just då reagerade jag med hur den allmänna bilden är, att "roten till det onda" ligger liksom utanför oss själva.
Så är det ju inte!

Vi människor är som vi är, och vi har våra drifter, och vi följer våra mönster.

Att vi över huvud taget är "levande varelser" idag, beror på att vi som art "följer våra drifter och mönster"! Vi har vår inre drivkraft i våra känslor, och vi är (nödvändigt!!!) skyddade (för att kunna leva) genom funktioner som förnekelse, och starkt sållande av intryck (t.ex.) - och genom att vi formas av vår omgivning!
Uppväxtvillkoren har en oerhört stor betydelse, liksom vår egen sårbarhet inför olika situationer.
Vilken grupp vi tillhör, har också det en oerhört stor betydelse, för formandet av vår egen "personlighet" - och för formandet av våra roller.


Problem kan aldrig lösas, genom att man fokuserar på fel saker.

Jag är självklart en mörkblå feminist, älskar karlar,
röstar inte på det nya partiet och vill inte störta samhällets maktstruktur helt.

Jag kallar mig också feminist, men jag kommer inte heller att rösta på F!. Deras frågor räcker tyvärr inte för mig... Det finns så oändligt många fler frågor värda att kämpa för och förbättra, t.ex. miljö, skolfrågor och äldreomsorgen m.m.

De är helt enkelt för inriktade på en sakfråga för att få min röst. Dessutom tycker jag inte rikigt om att de inte har valt politisk ideologi. Jag vill gärna veta vad jag röstar på...

Jag är varken feminist humanist eller terrorist:jag är en människa av den kvinnliga könen

Förresten vad skulle vi göra utan höns eller tuppar:vi fick jo inga ägg

Joho du! Ägg får man av bara hönor. Däremot är de inte befruktade utan tupp, så några kycklingar kan det inte bli av de äggen.

Förresten räcker det med en tupp på ungefär femton höns
så är tillväxten säkrad.

Haa;hade det inte funnits både tupp och höna i början så hade vi inte fått ägg,eller!?! Just det hur var det nu igen:kom hönan eller ägget först?!

Det finns frys också.

Tja, jag utnyttjar nog karlar till annat än avlande..

Vad trevligt att det blev lite att fundera över.
Hej Reserv, tänker på er

Amaira du skrev för några inägg sedan om att du tycker det är bra med könsroller.

Vi lägger nog in olika betydelse i ordet. För mig är könsroll den roll som du av din omgivning förväntas spela .

Omgivningen? Har man inte egna förväntningar, på sig själv, också? Eller kanske till och med "främst"?

Och om vi "lyckas" eller inte, vem är då den snabbaste "domaren"? Oftast är det vi själva.

Innehar vi inte också olika roller, i olika situationer? Jag är på ett vis i min föräldraroll, på ett annat vis i min partnerroll, osv. Hur skulle det se ut annars?
I min yrkesroll, har jag ännu en sida att använda mig av, osv.


Rent konkret kan jag ge ett exempel, när jag läste avancerad kurs i svenska, skriflig och muntlig kommunikation.
Vi skulle stå framför de andra, och hålla en föreläsning om något ämne vi valt. (huvva, en situation som brukar göra de flesta nervösa, ju mindre vana, desto mer nervös)

I den rollen jag hade där, kändes det både nervöst och svettigt.

Men ge mig en buss och en uniform, så kan jag lätt domdera och dirigera 200 människor (och fler ändå om det behövs).
Då är det inget läbbigt att prata längre, eller att ta kommandot, och ta för givet att folket ska lyssna till mig.
Inte ens kritik är särskilt läbbigt.

Men där, i klassrummet, var min roll en helt annan - och det kändes också.