Måste vi vara så sams?, Eller Alternativ

[lilla mamma]

Jag saknar en rejäl diskussion här på forat just nu. Inte de otrevliga som lett till att en del slutat eller blivit avstängda, nej inte de.

Jag själv har just nu avsaknad på ämnen, men väntade mig lite diskussion på ämnet Åke Green, men alla är så sams.

För ibland så får man energi av vad andra skriver.
Kom igen nu, Reserv var är du?

Och ni alla andra diskussionsbenägna
förstås

[amaira]

Amaira du skrev för några inägg sedan om att du tycker det är bra med könsroller.

Vi lägger nog in olika betydelse i ordet. För mig är könsroll den roll som du av din omgivning förväntas spela .

Omgivningen? Har man inte egna förväntningar, på sig själv, också? Eller kanske till och med "främst"?

Och om vi "lyckas" eller inte, vem är då den snabbaste "domaren"? Oftast är det vi själva.

Innehar vi inte också olika roller, i olika situationer? Jag är på ett vis i min föräldraroll, på ett annat vis i min partnerroll, osv. Hur skulle det se ut annars?
I min yrkesroll, har jag ännu en sida att använda mig av, osv.


Rent konkret kan jag ge ett exempel, när jag läste avancerad kurs i svenska, skriflig och muntlig kommunikation.
Vi skulle stå framför de andra, och hålla en föreläsning om något ämne vi valt. (huvva, en situation som brukar göra de flesta nervösa, ju mindre vana, desto mer nervös)

I den rollen jag hade där, kändes det både nervöst och svettigt.

Men ge mig en buss och en uniform, så kan jag lätt domdera och dirigera 200 människor (och fler ändå om det behövs).
Då är det inget läbbigt att prata längre, eller att ta kommandot, och ta för givet att folket ska lyssna till mig.
Inte ens kritik är särskilt läbbigt.

Men där, i klassrummet, var min roll en helt annan - och det kändes också.