Hundägare!, eller ni som varit.. Alternativ

[cic]

Jag är lite nyfiken på hur ni andra gör och hur ni har det.

Det har väl inte undgått någon att jag har en liten flat coated retriever som heter Keno (eftersom han kommer från Gotland.. )



Det är dessutom vår första hund. Ingen av oss har ens haft hund i familjen som barn. Eftersom vi hade så lite praktisk erfarenhet läste vi säkert 100 böcker och besökte kennlar till höger och vänster. Bjöd hem vänner/bekanta som har hund och frågade ut dom om varför dom valt den rasen dom valt, hur de sköter sin vardag, semester osv..

Vi hade bestämt en del "regler" som skulle gälla. Vi skulle båda göra samma saker (konsekvens är A och O i hunduppfostran). Några av dom reglerna var tex. Ingen hund i säng eller soffa. Han är just en hund och kan vara på golvet eller sin sovplats. Man vill ju inte att hunden ska grisa ner, och hur förklarar man att "nu är du ren, nu får du komma upp" och inte annars..

Nu blev det ju inte så.. Det är ju hur mysigt som helst att gosa. Men han får bara komma upp när han får tillåtelse! Och accepterar ett "nej".

Å så det där med sängen.. DÄR går gränsen! sa jag till min sambo, som tittade på mig med samma vädjande ögon som Keno brukar ha..

Nå ja, sa jag, har får komma upp och morgonkela men jag vill INTE har honom där hela natten. Och det funkar faktiskt! Men ett problem är att han ligger i sängen när inte vi är hemma.. Och jag vet inte hur vi ska få honom att inte göra det. Han har sin säng i vårt sovrum, och jag vill att han ska veta var han alltid kan gå och lägga sig och ha lugn och ro. Soffan behöver vi inte oroa oss för dagtid, eftersom vi stänger dörren till vardagsrummet när vi inte är hemma.

Just det. Vara hemma själv.. Man vill ju inte lämna dom små söta. Men vad ska man göra? Jobba måste man ju. 4 timmar MAX är han själv, sen kommer någon hem (oftast min sambo).


Hur har ni det? Hur länge får jycken/jyckarna vara själva? Var får dom vara?

Hur många och långa promenader blir det varje dag?

Varför blev det just DEN rasen (som du/ni) har?


Ju mer vi läste och träffade folk, så förstod vi att flat var "vår ras". Social, snäll, lättränad.. Vi är väldigt aktiva människor och en flat kan man ta med sig i skog och mark, på svamplockning och hajker. Dessutom är han lättdresserad och den är inga problem att ha honom lös.

Promenader.. Tja, han är ju ung än och man får inte övermotionera honom, men en lång promenad varje dag (ca 45 min - 1 timme, då han går lös) sen blir det kortare rastningar.

Tränar ni något med er hund?

Vi tränar vardagslydnad och lite mer "träningslydnad" samt apportering.

Nu måste jag gå ut med den söte!

[annama]

Jag tycker det låter som om du och din sambo är OK som hundägare
Själv har jag alltid varit hundtokig, lånade hundar som liten och skaffade den första egna efter 9 månaders äktenskap, första barnet kom 7 år senare. Andra kom när hunden var 11. Dom blev båda fostrade i Herrans tukt och förmaning av en liten lakelandterrier och är båda stora kattvänner idag, har 2 katter var så något gick snett......
Nästa år har jag alltså haft hund i 50 år, är alltså relativt erfaren hundägare. Min favoritras är bullterrier. Skaffade min första 1981 och när hon gick bort 1996 skaffade jag en ny tik som då var 13 månader. Svårt att hitta valpar av denna tack och lov ganska sällsynta ras. Bullterriern är den mentalt bästa ras jag kan tänka mig, min nu 10-åriga tik är älskad av alla ungar i omgivningen, hon låter sig klappas och kramas och står lugnt i en hög av ungar som har sett Tudor i Myror i brallan på TV, hon är alltså en Bjallanhund! När hon tycker det blir för mycket går hon stilla och lugnt hem. När hon var 7 så skulle hon bli dagmamma åt min sons 8 veckor gamle borderterrier, hon ställde snällt upp på hans vassa mjölktänder och hans ständiga lek när han inte sov. När han kom i slyngelåldern fostrade hon honom och nu när han är 3 år gammal så har dom en lekstund varje dag och har stor glädje av varandra. Hon är för det mesta lös, har aldrig varit i bråk, främmande hundar ignorerar hon om dom är bråkiga och kompisar hälsar hon glatt på både ute och i sitt eget hus, inget revirtänkande hos henne. Bordern bor numera permanent hos oss, dom går inte att skilja på.
Såvitt jag vet är Flatten en jakthund, hade grannar som hade 2 flattar att jaga med, mycket trevliga hundar, men som sagt föredrar jag bullisar framför allt annat. Border går naturligtvis också bra, han är fostrad av henne och umgås med både tikar och små och stora hanhundar lika fint, har aldrig råkat i bråk med någon. Småungarna säger att bullisen är snäll och bordern är busig, han är den mest lekfulle och hoppar gärna upp på dom och vill slicka dom i ansiktet, sånt ägnar sig inte en bastant bullterrierdam i sina bästa år åt.
Mina hundar är aldrig ensamma (dom har varann), men 4 timmar tycker jag är ungefär vad man kan begära att en hund ska vara ensam. Vi tränar inte alls med våra, en bullis är ingen agilitytyp, dom ifrågasätter varför ska detta vara bra egentligen, hon kommer när jag säger till, vet var hon bor och bryr sig inte om folk och fä hon inte känner. Bordern gör som bullisen, men har mer jakt i sig. Man får vara lite uppmärksam på löptikar i omgivningen men han sticker inte iväg. (peppar ta i trä).
Fortsätt du som du har börjat med Keno, ni verkar ha alla förutsättningar att bli ett "tjusigt ekipage)