CITAT (netaave @ 04-12-2005, 00:04)
Jag förstod att mitt inlägg skulle skapa negationer.
Om han haft öroninflammation då och mist hörseln, hade vi inte då sagt, han får skylla sig själv som inte gick till doktorn i tid? Då hade vi tyckt att ansvaret låg hos honom.
Jag tycker bara att vi måste få bort skamkänslan för att gå till hjärnskrynklarn, så vi kommer dit i tid. Så det inte slutar som för Svullo, (ja jag skriver det eftersom han kallade sig så själv.) Min erfarenhet är att karlar har svårare för det också, än vi tjejer alltså.
Förstår ni hur jag menar nu då?
Jag grundar det här på de erfarenheter jag har i mitt föreningsarbete, just när föräldrar mister sina barn, även fast dom är inne i sjukvårdsapparaten går det som regel fööör långt innan man söker hjälp.
Jag har varit med om föräldrar som "följt efter" sina barn trots att det funnits syskon.
På sätt och vis förstår jag ditt inlägg men att HANDLA när man befinner sig deep down in shit skulle kräva en logisk tankeförmåga om man skulle handla efter det du skriver. Det kan jag säga på rak arm att det fungerar inte så. Det är alltid lättare att resonera om detta kring en teoretisk tankekonstruktion men det är inte alltid som det stämmer i realiteten. Vad du ska fundera på är själva förmågan att kunna fatta "smarta" beslut när man står mitt i en kris. Ditt resonemang kräver en viss planläggning och förmåga att se vägval på ett konstruktivt sätt. DET gör man inte om man befinner sig i kris.