|
Sven! Onekligen har du ett stort engagemang i frågan, och det är jättebra. Men på dina insinuationer beträffande den pomologiska resistensforskningen i Sverige och utlandet och den bristande informationsen om detta, verkar det som du tror att de skulle vara någon sorts komplott mot dig personligen. Vill du ha ett superresistent äpple mot all sorts sjukdom, kan jag också säga att det finns inte och kommer troligtvis aldrig att finnas. Som Cilla och Micke skriver är hortikultur ett mycket tvärvetenskapligt ämne med få säkra svar. Vad som fungerar på ena platsen fungerar inte på andra eftersom tusentals och åter tusentals faktorer påverkar resultatet. Sällan är det en enda faktor som påverkar om resultatet blir lyckat.
Jag har gjort examensarbete inom Äppelriket Österlen och har varit väldigt nära den forskning som bedrivs även om jag inte direkt har deltagit i den. Mitt arbete har varit mer tvärvetenskapligt om vad som påverkar fruktkvaliteten hos äpple. Vid många tillfällen har jag besökt försöksstationen i Kivik, som nu är nedlagd, och arbetat med de fruktodlingskonsulenter som finns kvar. Jag har också sett det arbete som bedrivs utomlands genom besök på utländska forskningsstationer och besök på fruktodlingsmässor. Min slutsats är följande:
Den statligt stödda pomologiska forskningen i Sverige är idag nästintill obefintlig vilket är i grund och botten en ekonomisk fråga. Den forskning som bedrivs är mycket praktiskt anknuten med privata intressen som grund. Det leder till att forskningen stannar hos dem som är villiga att betala för den eller de som finns väldigt nära. Informationen om de sorter som finns med visst odlingsvärde i resistenssammanhang kommer inte ut och det har också sin förklaring.
Om resultat från forskning ska komma ut gäller det att ha sina hypoteser och resultat ordentligt underbyggda innan de publiceras. Det är forskningens stora dilemma och kan därför av en bred allmänhet uppfattas som en trög forskarvärld. Lägg då till forskningen i hortikultur, som vi redan har påpekat är ett väldigt tvärvetenskapligt ämne med få exakta svar. När forskningsanslagen minskas och resultaten blir dåligt underbyggda på ett väldigt långsiktigt förädlingsförsök, ska du då välja att publicera resultaten? Publicera och riskera att inte få några fler forskningsanslag för du inte publicerar väl underbyggda teorier? Eller ska du publicera de delar du kan underbygga och riskera att inte kan leverera ett tillfredsställande resultat?
Om resultaten har svårt att nå ut i universitetsvärlden, tror du då det är lättare för dem att nå ut till allmänheten? Knappast.
Men roten till problemen ligger mycket djupare än bara i forskningen och bristande information. En viktig aspekt att beakta är att marknadens efterfrågan också styr odlingarna som styr pengarna till forskningen. Detta är en relativt kortsiktig väg där bristande investeringar och en stigande medelålder bland odlare gör att det finns ont om pengar att marknadsföra sig och skapa det mervärde för svenska frukt, som behövs eftersom svenska odlare aldrig i längden kommer att kunna konkurrera med utlänska fruktpriser.
Följande är min uppfattning: Fredrik och Frida som släpptes 2003 var ett "sista" försök från Balsgårds sida att upprätta och få lyskraft på den fantastiska, men ekonomisk ohållbara förädlingsarbete som bedrivits vid forskningsstationen under många år. Man ska komma ihåg att förädlingsarbete är en mycket lång och kostsam process, specdiellt när det gäller äpplen som är lång kultur. Anledningen till att du inte kan få tag i material från Fredrik och Frida är att sorterna ägs av Elitplatstationen respektive Svenska Äpplen ekonomisk förening. Därmed har de rätten till namn, försäljning, förädling och förökning. Det handlar inte om att odlarna håller i sitt material av snikenhet, utan att de riskerar att få häcken stämda av sig om de sprider sorterna utan tillåtelse. Detta är ett sätt att hindra att du får en brytning av skorvresistensen om sorterna odlas av folk som inte är så nogräknade med det förebyggande växtskyddet.
Att fritidsodlare inte hör av sig om sina resultat är inte så svårt att förstå, då jag tror att inte alla kan dra så långtgående slutsatser av sina odlingsresultat. Då de drar slutsatser blir det ofta väldigt ensidiga och druknar i flera andra ensidiga resultat. Man får helt enkelt prova sig fram och dra sina egna slutsatser. Sen att vi alla vill ha sjukdomsfria äpplen är en självklarhet, men ingen sort är helt problemfri, även om det ibland kan låta så, både i litteratur och muntligt.
Fredrik är ett äpple som du mycket sällan kommer att hitta i handeln eftersom det lanseras för fritidsodlare. Frida, däremot, kommer vi att få se mer av eftersom det odlas av professionella odlare för försäljning. Jag tror Fredrik är en sort som kommer att bli mycket bra i framtiden för fritidsodlare. Hav tålamod för det är bara tre år sen den kom ut. Det tar tid att driva upp, distrubuera och marknadsföra så många träd för att göra en ordentlig lansering.
Sven! Du verkar vara duktig på att ställa frågor och jag tycker du ska fortsätta med det. Men bli inte frustrerad om du inte kan få definitiva svar, för de finns sällan. Jag håller med Cilla: Prata med Elitplantstationen! Men det anordnas också bra kurser om resistens, nya sorter och odlingsteknik. Dessa brukar utlysas i Viola av LRF-konsult samt av Per Juhlin (egen företagare) och Magnus Engstedt (Länsstyrelsen i Jönköping). Även äppelriket Österlen anordnar kurser i ekologisk odling. Det bästa sättet att söka svar tror jag att du hittar i samtalet med andra odlare som du kan träffa på kurser.
Lycka till Sven!
--------------------
|
Ympris?, Av resistenta sorter (92+Baltiska)
23-11-2005, 14:51
