Medlem
Antal inlägg: 1 440
Medlem sedan: 30-03-2004
Medlem nr: 3 110
Pelargonsticklingarna dör på fönsterbrädan, amaryllislökarna ser skrumpet trista ut. I somras åt sniglarna upp , inte rubbet, för allt kom inte upp, men dom åt ordentligt. Målaren trampade ner tre olika sorters Vallmoplantor som jag hade längst in i rabatten, Stockrosorna hade rost, liljorna hade baggar. Några rara växter köpta på växtmarknad bara försvann, endast etiketterna fanns kvar. Kan nån säga mig en enda anledning att fortsätta detta tröstlösa harvande., sående, rensande, jagande, plockande, sticklingande, omplanterande tillvaro? Ett jordigt kök, en krukig terass, en överfull tvättstuga....Naglar och händer solkiga och fnasiga.
Vad fattas mig, kan någon skicka ett par gröna fingrar?
--------------------
”Saliga äro de som inte väntar sig något alls av livet, ty de skola icke bli besvikna.” citat från "farmor Levengood"
Medlem
Antal inlägg: 1 440
Medlem sedan: 30-03-2004
Medlem nr: 3 110
Jag tackar för omsorgen , lite synd om är det nog. Men jag har suttit och läst igenom massa trådar, om Buddlejor, frösådda vildpelargoner och allsköns växtlighet, så plötsligt insåg jag att....jag är en WANNABE (stavas det så?)! Jag ser och läser och tror att jag är likadan, besitter kunskap och verkställer , när det är alldeles tvärt om...det mesta blir alldeles misslyckat!
Jag funderade över om man skulle be om en ny avdelning...en avdelning för de nedåtvända tvivlarna, de som aldrig skådar prakten.... Nu blir jag nog portad från forumet dessutom, huvale, en ny avdelning...tvi snigeln för det!
Nä bara ljuset återvänder så kanske modet kommer tillbaka!
--------------------
”Saliga äro de som inte väntar sig något alls av livet, ty de skola icke bli besvikna.” citat från "farmor Levengood"