Pelargonsticklingarna dör på fönsterbrädan, amaryllislökarna ser skrumpet trista ut. I somras åt sniglarna upp , inte rubbet, för allt kom inte upp, men dom åt ordentligt. Målaren trampade ner tre olika sorters Vallmoplantor som jag hade längst in i rabatten, Stockrosorna hade rost, liljorna hade baggar. Några rara växter köpta på växtmarknad bara försvann, endast etiketterna fanns kvar. Kan nån säga mig en enda anledning att fortsätta detta tröstlösa harvande., sående, rensande, jagande, plockande, sticklingande, omplanterande tillvaro? Ett jordigt kök, en krukig terass, en överfull tvättstuga....Naglar och händer solkiga och fnasiga.
Vad fattas mig, kan någon skicka ett par gröna fingrar?
--------------------
”Saliga äro de som inte väntar sig något alls av livet, ty de skola icke bli besvikna.” citat från "farmor Levengood"
|