Jag har haft både Myskänder och Svensk Blå Anka. Båda sorterna äter både sniglar och annat. Myskänderna var i mitt tycke lite "tuffare" än Blåankorna och hade en något mer uttalad preferens för sniglar. Om man vände på en planka som blivit liggande någonstans kom Myskisarna farande som raketer för då visste de att det gick att komma åt sniglar. Blåankorna lärde sig aldrig detta. Om det berodde på att de var dummare eller att de inte gillade sniglar lika mycket vet jag inte.
Dock tror jag att man om det handlar om en rejäl invasion av mördarsnigel gör klokare i att plocka manuellt och avliva på lämpligt sätt, för ankor/änder är fruktansvärda trädgårdsmarodörer. De trampar ner, rycker upp, skiter massor och ställer till det i största allmänhet. Ett inhägnat område där ankorna vistas mycket blir snabbt försett med "stampat bajsgolv" som man kan transportera till kompost eller land. Har man massor med sniglar skulle det behövas många ankor/änder och då blir det mycket vandalisering. Så det blir lite grand som att välja mellan pest och kolera - en anknertrampad trädgård eller en snigeluppäten dito.
Jag vet inget om den man som Ronny Olsson pratar om trots att jag är medlem i SLK, men håller helt med honom om att ankor/änder äter sniglar men att de tyvärr inte är den perfekta lösningen på ett mördarsnigelproblem då de helst väljer mindre exemplar som mat. Alltså även mördarsniglar, fast inte de riktigt stora monstren.
|