CITAT (Fenja @ 24-01-2006, 15:48)
Efter att ha arbetat över 10 år inom kriminalvården på bland annat Österåkersanstalten, som tillsammans med Kumla är de riktigt "hårda" kåkarna i landet, så har jag svårt att se att detta inte skulle vara tillräckligt som straff. Att behöva ringa på en klocka när man behöver gå på toaletten, att skriva en framställan när man vill ha ett telefonsamtal, en bok, någon av sina ägodelar som finns i förrådet. Att få träffa nära och kära i bästa fall en gång i veckan, att bli kroppsvisiterad, få all sin post öppnad och så vidare
Jag tror man ska satsa mera på den den preventiva och vårdande biten i så fall.
Mvh
Fenja
Håller fullkomligt med. Har arbetat på Kumla. Den som tror att fängelse kan ses som att tillbringa tid på hotell är uppe i det blå och surrar.
Har en kriminologisk bakgrund och enligt den forskning som gjorts har livstidsstraff mer pekat mot att dra sig uppåt i tidsperspektiv. Tycker definitivt att livstidsdömda ska ha RÄTT att ANSÖKA om att få sitt livstidsstraff omvandlat till tidsbestämt straff. Jag hoppas sannerligen att gemene man har klart för sig vilken procedur som krävs INNAN det överhuvudtaget är aktuellt med omvandling.
Själv har jag då rakt ingen lust att betala skatt för personer som efter långvarig "innesittande" har hamnat i andra tankar och inte utgör någon fara för samhället längre. Tror inte alls på en samhällelig bestraffning där bestraffning ska ske för bestraffandes skull.
När det gäller de personer som dömts till långvariga straff/livstid så är det alltid en förhandling med landet i fråga. Skulle vi hämta narkotikadömda från Thailand och låta dem avtjäna straffet i Sverige så innebär det inte att vi kan släppa dem efter några år. Är straffet 40 år för grovt narkotikabrott (ej så grovt att det lett till dödsdom/livstid) så är det INTE självklart att släppa denne efter 5-10 år I Sverige. Risken finns då att vedebörande land ej tillåter fler förflyttningar.