grenvinkel Alternativ

[arborator]

Jag började som en ny medlem här igår, och har nu bläddrat i någon tid och sett intressanta diskussioner, tack för det. För mig är det nyttigt att jämföra nivån och typer av frågor och svar.
En sak som retar mig här i Finland är skribenter som kopierar text från gamla böcker och tidningar och många har dock så litet egen erfarenhet , det finns sådana av dem som har inte äns en egen trädgård för praktisering.
Nu till frågan: Tag fram Nya Beskärningsboken LT. Förlag 2001, sida 99.
Teckningen visar äppelträdets spetsig grenvinkel till höger och till vänster en trubbig och god vinkel. Det skall avlägnas, det skrivs alltid. Men jag tycker att det är inte ett måste. Sidan i boken är 99.
Om man har ett ungt träd som har dålig kvalitet, dvs, för litet grenar, man kan förkorta grenen med spetsig vinkel till en knopp nära stammen, som pekar utåt. Då får man en god vinkel pä en passlig höjd. Ofta är det ju så att man måste gallra grenar, i syfte att få blivande huvudgrenar med jämna mellanrum i en genomgående stam.
OK, det var en bisak, men titta på ritningen. den tycks cirkulera överallt i världen, jag såg även i internet, från USA.
Den är ju emot trädbiologins regler, jag har ju många Dr. Shigos böcker och deltog hans Treelaboratory kurs i Danmark 1992. Även Klaus Vollbrecht var där, honom känner jag, men vet inte hans nuvarande adress, han är even pensionerad nu. Illustrationer måste nog vara gamla, men man borde ha granskat dem och korrigerat i syfte att passa till vår tid.
Vi får tacka Alex Shigo för hans livsarbete som forskare, man har gjort så mycket fel i beskärning oc hdylikt, även målat sår med all slags medel., till ingen nytta.
Jag vore tacksam för svar, jag skriver ganska mycket om beskärning här, men det skulle vara nyttigt att få svar från andra länder.

[Cilla]

Hej och välkommen hit! Roligt att du vill diskutera och dela med dig av beskärningsfrågor.

Få saker i trädvården är så enkla som att man "alltid" ska göra på det ena eller andra sättet och jag vet att Vollbrecht inte menar så med sin bok heller. Ju längre man jobbar med träd, desto mer lär man sig se situationer som speciella. Därför är det alltid problem med beskärningstips som säger att den ena sortens gren eller grenar som är riktade hit eller dit mm ska bort. En parallell skulle kunna vara en läkare som alltid ordinerar samma medicin till patienter; grönt piller för ont på överdelen av kroppen, blått piller till besvär i nederdelen...

Det är synd att det finns alldeles för lite litteratur om träddiagnostik. Det är genom att lära sig se hur träden mår, hur de lever, deras styrkor och svagheter, som ens egna "recept" blir som bäst. Har du läst Klaus Matheck (osäker på stavningen) och Body language of trees? Mycket bra bok om hur man tolkar trädens friskhet och vitalitet i dess yttre, och hur hållfastläran ser ut i en "trädkonstruktion". Matheck är en ingenjör som kommit att arbeta med träd.

När jag bedömer vad som ska göras med unga träd eller unga grenar som har spetsiga grenvinklar beror det på trädsort (vissa träd klarar ju bättre att bära sina grenar med spetsiga vinklar än andra), och på vilka alternativen är. Så längre träden är unga brukar uppbyggnadsbeskärningen för mina jobb handla mycket om uppstamning, och under den spelar det inte så stor roll om det blir lite glest här och vad eftersom kronan ändå ska byggas högre upp.

Men visst kan vi hålla med om att spetsiga grenvinklar ofta blir ett problem med träd i stad och trädgård. Och att vi i valet mellan olika grenar både i uppbyggnads- och underhållsskedet i första hand väljer att ta bort dem till förmån för trubbigare vinklar?

Jag har också kortat in spetsiga grenar som du beskriver och det utvecklar sig hyfsat bra om den gren man inkortar är mycket ung. När den kommer upp i åldern tar det sådan lång tid att få fotsättningen att bli naturlig att jag ofta tycker det är bättre att ta bort den helt intill grenkragen, där den också kan övervalla snabbare.

Klaus Vollbrecht hittar du på www.hitta.se om jag inte minns fel. Annars kan du maila mig och få hans telnr.