grenvinkel Alternativ

[arborator]

Jag började som en ny medlem här igår, och har nu bläddrat i någon tid och sett intressanta diskussioner, tack för det. För mig är det nyttigt att jämföra nivån och typer av frågor och svar.
En sak som retar mig här i Finland är skribenter som kopierar text från gamla böcker och tidningar och många har dock så litet egen erfarenhet , det finns sådana av dem som har inte äns en egen trädgård för praktisering.
Nu till frågan: Tag fram Nya Beskärningsboken LT. Förlag 2001, sida 99.
Teckningen visar äppelträdets spetsig grenvinkel till höger och till vänster en trubbig och god vinkel. Det skall avlägnas, det skrivs alltid. Men jag tycker att det är inte ett måste. Sidan i boken är 99.
Om man har ett ungt träd som har dålig kvalitet, dvs, för litet grenar, man kan förkorta grenen med spetsig vinkel till en knopp nära stammen, som pekar utåt. Då får man en god vinkel pä en passlig höjd. Ofta är det ju så att man måste gallra grenar, i syfte att få blivande huvudgrenar med jämna mellanrum i en genomgående stam.
OK, det var en bisak, men titta på ritningen. den tycks cirkulera överallt i världen, jag såg även i internet, från USA.
Den är ju emot trädbiologins regler, jag har ju många Dr. Shigos böcker och deltog hans Treelaboratory kurs i Danmark 1992. Även Klaus Vollbrecht var där, honom känner jag, men vet inte hans nuvarande adress, han är even pensionerad nu. Illustrationer måste nog vara gamla, men man borde ha granskat dem och korrigerat i syfte att passa till vår tid.
Vi får tacka Alex Shigo för hans livsarbete som forskare, man har gjort så mycket fel i beskärning oc hdylikt, även målat sår med all slags medel., till ingen nytta.
Jag vore tacksam för svar, jag skriver ganska mycket om beskärning här, men det skulle vara nyttigt att få svar från andra länder.

[Cilla]

Intressant diskussion. Göteborg och Malmö är de två svenska städer jag känner till som experimenterat mest med nya eller nygamla formbeskärningar. I delar av Washinton city finns de mest individuellt beskurna stadsträd jag sett. Stora, krokiga judasträd som sträcker sig över gatorna, andra mycket mäktiga träd som når varandra högt upp och som bundits samman till superhöga valv.

Ev av flera orsaker till att beskärningsformerna inte varieras mer är kostnaderna. Att beskära stadsträd kräver specialistkompetens som kommunerna inte ens idag alltid beställer med de traditionella beskärningar som utförs.

En annan orsak tror jag kan vara att städerna i snabb takt förlorar sina största träd, almarna. Och att dessa inte så lätt ersätts med mindre eller starkt formade träd. Vi är vana att se mäktiga, sorttypiskt växande träd i städerna och när alla de försvinner kommer fokus på att hitta ersättare.

En tredje aspekt är detta med våra städers vanligaste träd, lindarna. Hua vad vi karvat i dem, glesat ur dem till spretiga piprensare och fram till 70talet toppakapat dem... Jag är inte emot nya eller nygamla karaktärsbeskärningar på stadsträd, men anser att alm- och lindfrågorna är de mest akuta att komma i ordning med i våra städer.