Växa som människa, lite om mina tankar.... Alternativ

[silos]

För en stund tillbaka satt jag i min skaparfåtölj och sydde på dockan Einari och tankar började snurra som vanligt så jag var tvungen att rusa hit och skriva och dela med mig till er andra

Detta med att växa som människa är för mig mycket viktigt och jag kom på att just när jag sitter och arbetar med min konst så verkar det som att jag faktiskt växer (inuti migsjälv så klart) och på något förunderligt vis håller jag på att bli friare och starkare för var dag som går!

Jag upplever som att alla kvinnorna genom alla tider talar till mig då jag arbetar med mina händer;likadant upplever jag då jag håller på med mina sysslor i hemmet:städa,diska,lagar mat,rasta vovvarna och ge dessa mat och tar hand om dem,eller när jag plockar bär i skogen och i trädgårdar och sedan syltar och saftar

Denna upplevelse går egentligen inte att beskriva med fattiga ord.

Jag känner dock att jag verkligen vxer dagligen och det till det bättre och jag är oändligt tacksam för detta

[silos]

Låter som ett meditationsliknande tillstånd när du håller på med dessa sysslor. Du kanske är en yogi i förklädnad !

Att måla, läsa vissa böcker, pyssla i trädgården haft liknande effekt på mig.

Många tränar i åratal för att uppnå detta, har du övat eller är du en naturbegåvning??

Nej,det enda jag gör är att jag lever,andas in andas ut och låter mina händer arbeta.

Jag hamnar inte i nån meditativt tillstånd utan jag på något märkligt sätt upplever denna närhet till kvinnorna genom tiderna och upplever att de "talar" till mig just genom dessa enkla underbara sysslor och detta "vaggar" min ande-själ till ro.

Samma sak händer när jag är i skogen. Jag kan inte fatta det själv överhuvudtaget På något mystiskt sätt har jag börjat uppleva att denna min kropp är bara en pytteliten del av mig själv och att jag är MYCKET MYCKET större än så och finns överallt

Jag har läst om sådant men trodde då aldrig någonsin att jag själv skulle få uppleva något så underbart.

Jag är bara lycklig,glad och oerhört tacksam

Idag kan jag överhuvudtaget inte längre läsa om sådana saker utan det är som att NU är det dags för mig att: LEVA och UPPLEVA och KÄNNA.....
och jag vågar tillåta mig att göra detta