Växa som människa, lite om mina tankar.... Alternativ

[silos]

För en stund tillbaka satt jag i min skaparfåtölj och sydde på dockan Einari och tankar började snurra som vanligt så jag var tvungen att rusa hit och skriva och dela med mig till er andra

Detta med att växa som människa är för mig mycket viktigt och jag kom på att just när jag sitter och arbetar med min konst så verkar det som att jag faktiskt växer (inuti migsjälv så klart) och på något förunderligt vis håller jag på att bli friare och starkare för var dag som går!

Jag upplever som att alla kvinnorna genom alla tider talar till mig då jag arbetar med mina händer;likadant upplever jag då jag håller på med mina sysslor i hemmet:städa,diska,lagar mat,rasta vovvarna och ge dessa mat och tar hand om dem,eller när jag plockar bär i skogen och i trädgårdar och sedan syltar och saftar

Denna upplevelse går egentligen inte att beskriva med fattiga ord.

Jag känner dock att jag verkligen vxer dagligen och det till det bättre och jag är oändligt tacksam för detta

[Reserv]

Jag skulle jo fråga om ni andra har någonting som gör att ni känner att ni växer som människor?

Varje dag med ungdomarna gör att man växer som människa, att få känna sig tillfreds när det ordnat upp sig för en utslagen ung människa. Eller att bara få finnas till hands om nån har det svårt gör att jag växer, jag själv känner mig väl till mods om jag bara lyckas trösta, stötta och bara finnas till för en behövande. Sen så kan jag juh va´så in i bängen påfrestande och påträngande också, och då sjunker jag i mina egna ögon, kanske andras också Men att va´ett stöd och hjälpa andra att kunna gå raka och starka genom livet det känns som att stötta varann.

Fånigt, det poppade upp en gammal sommarplåga från 60 talet i huvet *Vi ska gå hand i hand genom livet du och jag, om det händer ibland att vi lessnar någon dag, ska vi trösta varann det är så det ska va, vi ska gå hand i hand du och jag*

Jisses Amalia!! Gubbjäveln är tokig Men puss på er alla ändå