Okända vännen, det var skönt att höra att jag kunde hjälpa dig lite omedvetet visserligen. Men det är ju så livet kan vara ibland. Jag kan inte säga att jag vet hur du har det med din sorg efter ett älskat djur, men jag vet hur det känns för jag har i hela mitt liv levt med djur av olika slag mest hundar vid min sida och många har fått lämna mig under åren och jag kan bara säga att jag vänjer mig aldrig vid det. Kram på dig och möt våren med glädje Skickar med en dikt om mars som min far skrivet en gång i tiden
SOL ÖVER SNÖ I MARS
Flödande sol över bländande snön en marsdag med löften om vår, just nu synes världen vidunderligt skön i den vrå där jag drömmande går.
Varför kan inte dom som vill styra vårt liv slå sig lösa en dag som den här, och glömma debatter och småsint kiv ta dagen en gång som den var.
Kanhända när åter ni dundrar igång från tribuner och talarstol, ni kan minnas något av lärkornas sång och snöviddens strålande sol.
Kanhända bland klyschor och inlärda ord som vi lärt att betrakta som strunt, en nysmord tanke kan göra sig spord kanske rent lite sunt förnuft.
Det här är en blott några ord från en tok som tagit skada av solen och snön, är ju inget för dig som är boklärd och klok och som strävar mot samhällets krön.
Men jag njuter av dagen och känner mig nöjd med livet, med solen och snön med lärksång som stiger mot blånande höjd Du marsdag, berusande skön..
Skrivet i Maj 1980 av min far Ernst Häll
|