Jag har inte på allvar försökt analysera sagan/ramsan ordentligt och finna sensmoralen, men funderar på en sak:
Om nu mamman blir så förbannad på riset som inte vill medverka till barnmisshandeln att hon ber elden bränna riset - ja, då skulle ju inte riset kunna slå pojken. Och det verkar ju osmart sett ur mammans perspektiv.
Fastän det står ju faktiskt inte "bränna upp" riset (endast "bränna", kanske skulle elden bara misshandla riset , som därigenom skulle "motiveras" att misshandla pojken?
Det verkar mest handla om en slags "hackordning" i detta led av sagan.
Längre ner tycks det mesta handla om naturligheter. Vatten släcker eld... såtillvida det inte druckits upp av en oxe(?).
Hursomhelst tycks sagan - vilket jag såg i min research - användas för att illustrera orsakssammanhang.
Och varför vissa saker aldrig verkställs för att någon som kanske egentligen inte borde ha med saken att göra inte gjort vad den borde/skulle kunna ha gjort vilket i sin tur medförde att någon ytterligare inte gjorde vad den borde/skulle kunna ha gjort, vilket i sin tur medförde att någon ytterligare inte gjorde vad vad den borde/skulle kunna ha gjort osv, osv.
Och kanske kan sagan i viss mån illustrera att otroligt mycket i våra liv tycks styras av tillfälligheter och samverkande faktorer. Om just det finns det en tänkvärd långfilm som visst hette "Sliding doors" och som visades för inte så länge sedan på SVT. Den visade hur huvudpersonens liv kunde ha utvecklats på två totalt olika sätt... allt beroende på en ynka skjutdörr.