Jag har också en liten hyllning till den man jag lever med.
Vi är såna som hittat varandra på gamla dar.
Redan första våren frågade han mej om jag inte var riktigt klok när jag ställde hela stora verandan full med bord till min sådd.
Sedan dess har vi flyttat till ett större hus med källare.I källaren finns ett stort och ett litet rum.Det stora rummet ockuperade han till sina grejer och det lilla fick jag till mina fuchsior.Han har satt upp lysrör i det lilla rummet samt i tvättstugan.(Där har jag mina änglatrumpeter.)
Förra året fick vi mögelskador i en stor gåingarderob och det tog så lång tid att renovera så när det var klart så hade alla grejer hittat andra ställen att bo på.Nu är den full med hyllor och lysrör.
Idag kom han på mej med att ha krukor under bänken bakom ett draperi.
Finns det någon stans du inte har krukor frågade han och jag svarade blixtsnabbt : I din säng.
För denna vinter har jag invaderat halva hans revir i källaren.Mutter,mutter!
Så här dags på året kan jag ju hålla med om att det är lite mycket uppstaplat överallt men så fort det blit lite varmare åker det ut i växthuset.
Förra våren var han förtvivlad för att allt skulle stå inne tills frostrisken var över så han köpte mej ett växthus!

På fyrtio kvadratmeter.
Det är väl ingen idé med mindre åt dej.Mutter,mutter.
Då kanske man kan vara innomhus lite mera per år.Mutter,mutter.
Gräsklippning och grävning sköter han och dessutom bygger han en massa bänkar och drivbänkar........
Jag tror att partners till odlartokar är hårt prövade men innerst inne tycker dom det blir trevligt.

Men som sagt det går ju inte att erkänna.Mutter,mutter.

Så till min stackar hårt prövade man: