Visst är det underbart

Sedan jag var liten flicka så har jag älskat att vara i skogen

jag kan få tårar av glädje och tacksamhet då jag vandrar i skogen med mina vovvar;när jag hör på fåglarnas kvitter,när jag ser på märken efter harar som har hoppat i snön eller fåglarna som har gått i den vita orörda landskap och plötsligt ta deras fotspår slut och jag tänker hur fågeln har flygit iväg
Jag skulle mer än gärna sitta vid läger eld i någon skogsbacke och grilla korv;så som min lillebror och jag gjorde.
För ett par år sedan gjorde jag en brasa i skogen under vovvarnas och min promenad och det regnade.Jag satt under paraplyn och åt smörgåsar och vovvarna sprang runt och runt och undersökte omgivningarna.
Detta måste jag göra igen;det är så livgivande att sitta i lugn och ro i skogen och titta på vovvarna,lyssna på fåglarna och tälja med en kniv som jag också brukar göra