Åhhhhhhhh, det var ju hundra år sedan

,
men jag minns det som om det var igår...
" Ann Caroline, öppna din dörr, möt mig vid
porten, nu liksom förr".
Hur jag fick höra den vet jag inte, men för mig
betydde den mycket. Jag var fem år och mina
föräldrar hade skilts sig och dessutom delat
på mig och min ett år yngre syster, och "tagit" en
var så att säga. Jag hade inte sett henne på
ett par år och trodde nog, att om jag sjöng den
tillräckligt ofta, så skulle hon komma tillbaka
Där var också " Krakel spektakel", som hängde
och slängde i sin rullgardin
/Gillan
F.d. ev. geni som numer dessutom...........är rökfri☺ /Gillan,zon 3-4
De enda som aldrig misslyckas är de som aldrig försöker!